Antiinflammatorisk träning

Antiinflammatorisk träning


Av Johan Renström, skribent på Runner’s World

Det finns många fördelar med fysisk träning: Risken för hjärt-kärlsjukdomar minskar, din hjärna fungerar bättre och du minskar kronisk inflammation i kroppen. En ny studie visar att så lite som 20 minuter lätt träning minskar mängden kronisk inflammation.

Foto: Daniel Reche / Pixabay

Ordet inflammation betyder antändning (samma ord som flamma). Kroppen fattar eld vid skada eller infektion. Det är en brand som dödar inkräktare. Det är bra. Problemet är inflammation som är kronisk. Kronisk inflammation är som en pyrande eld. Blodkärlens väggar, brosk i leder och nervceller i hjärnan, bryts ner.

Akut och kronisk inflammation

När du blivit smittad av ett förkylningsvirus känner du dig svullen, snorig och trött. Det beror på att ditt immunförsvar bekämpar virus. När en främmande inkräktare tagit sig in i kroppen, fylls blodet av alarmistiska, inflammatoriska cytokiner. Blodkärlen utvidgas och försvarare strömmar till infektionen. Det ger upphov till rodnad, svullnad, värme och smärta – inflammation. I nästa steg aktiveras det specifika systemet, som tillverkar specialiserade förband.

När en främmande inkräktare tagit sig in i kroppen, fylls blodet av alarmistiska, inflammatoriska cytokiner.

Akut inflammation är alltså något bra, medan den kroniska inflammationen – som kan kopplas till stillasittande, övervikt, rött kött, sömnbrist och långvarig stress – är skadlig. Den kroniska varianten är tyst och osynlig. Det kan pågå i åratal innan du märker av det. Både kroniska och autoimmuna sjukdomar kan idag kopplas till kronisk inflammation. Det finns också en koppling till diabetes typ 2, fetma och depression.

Men hur kan risken för inflammationer öka om jag sitter och jobbar?

Antiinflammatorisk träning

Jo, det kanske inte är sittandet i sig utan att en sittande livsstil i sin tur kan kopplas till låg aktivitet, stress och övervikt. Stress frigör kortisol – ett hormon för flykt, kamp och träning. Kortisol ser till att det finns energi genom att skapa sug efter fett och socker. Det lagras i det lättillgängliga bukfettet. Stress förbereder kroppen för aktivitet, men om du sitter mycket ökar istället mängden bukfett.

En sittande person har oftast högre fettprocent än en rörlig person. Fettet är ett livsviktigt organ. Det finns olika typer: brunt fett, underhudsfett och bukfett. Brunt fett är utmärkt, medan ett överskott på bukfett (visceralt fett) kan självantända och pyra. Det beror på att fettdropparna i fettcellerna sväller som ballonger när de växer. Det övriga innehållet i fettcellen trängs upp mot cellväggarna, så att cellen fungerar och kommunicerar allt sämre. Skadorna sprider cytokiner som håller liv i den kroniska brasan.

Låt det brinna

När du tränar frigörs också adrenalin och kortisol. Du andas som om du blivit skrämd. Kroppen gör sig redo för flykt, kamp och inflammation. Det är en positiv stress. Kroppen gör sig redo att förhindra och reparera skador. Efter inflammationen sätts omfattande antiinflammatoriska åtgärder in för att släcka branden. Kroppen överreagerar och efteråt är du i lite bättre form än innan.

Träning raserar cellerna, sedan byggs en ny bättre mur.

Det finns alltså ett fungerande botemedel mot kronisk inflammation – rörelse. Om du rör dig då och då kan inte fettcellerna blåsa upp sig lika mycket eftersom rörelse förbrukar energi. Muskler skapas av rörelse, medan fett skapas av icke-rörelse. När du aktiverar dina muskler motverkas de inflammatoriska signalerna.

20 minuter räcker långt

En studie från University of California bekräftar betydelsen av rörelse. Forskarna mätte en av de proinflammatoriska cytokinerna, TNF, hos 47 personer som gick på ett löpband i 20 minuter. De tog blodprover både före och omedelbart efter träningspasset. Det visade sig att TNF minskade med 5 procent efter en kort promenad

Det räcker alltså långt med jogging eller en rask promenad. Det viktiga är att aktivera sig, helst ett par timmar i veckan. Det är antiinflammatorisk träning.

5 nycklar till mer balans i din cykelträning

5 nycklar till mer balans i din cykelträning


Glöm det där med att ständigt försöka träna så hårt som möjligt. Sträva istället efter att variera intensiteten och att hitta en balans mellan träning och återhämtning, då kommer resultaten. Här är tipsen från Bicycling som gör att du kan bibehålla träningsmotivationen på sikt och undvika skador eller utmattning.

Det är lätt att inbilla sig att det bara är en bra träningsplan som är nyckeln till att lyckas med träningen. Självfallet är träningsinnehållet betydelsefullt, men lika viktigt är det att det balanseras mot allt annat som du gör när du inte tränar. Cyklingens enorma mätbarhet gör att du inte alltid ser din träning i ett helhetsperspektiv utan tenderar att hasta för snabbt fram mot kortsiktiga mål. Speciellt du som nyss har lämnat nybörjarstadiet och kanske börjat delta i lopp av olika slag vill ofta ”trampa gasen i botten” och träna allt hårdare för att utvecklas så mycket och så kvickt som möjligt.

I det moderna samhället är vi vana vid att få snabb återkoppling på det mesta vi gör och därför kan det bli svårt att ha det tålamod som behövs för att bli framgångsrik med träningen. Tänk inte att du ständigt ska träna maximalt av vad din kropp klarar. Bara för att du ”överlever” en viss träningsbelastning är det inte säkert att den leder till den bästa utvecklingen och de bästa resultaten. Nej – lär dig istället att skilja på maximal och optimal träning!

1. Balansera träning med återhämtning

Varje träningspass är en nedbrytningsprocess. Får inte kroppen tillräcklig tid till att återhämta sig mellan de tillfällen när du belastar kroppen kommer den inte ha möjlighet att svara positivt på träningen; du kommer helt enkelt inte att få den kapacitetsökning som du önskar. Därför är det viktigt att träningen balanseras mot all annan fysisk och mental belastning som du utsätts för i det dagliga livet. Rådet blir alltså att träna mindre och lättare när du har det stressigt och begränsade möjligheter till sömn och avkoppling. Vid längre ledigheter och semester kan du tvärtom utnyttja tillfället att öka träningen, eftersom kroppen då kan tillgodogöra sig träningen på ett bättre sätt.

2. Behåll en energireserv

Om du vill kunna träna framgångsrikt över lång tid behöver du lära dig att fördela energin smart. Merparten av träningen bör ligga på en nivå där du inte tar ut dig fullständigt. Du bör snarare känna efter ett pass, att du kunde ha sprungit några fler kilometer eller att du kunde ha ökat tempot ytterligare ett hack. Du ska känna dig ordentligt trött men som regel aldrig utmattad. Pressar du dig ständigt under träningen kommer du lätt in i en ond spiral, där träningen successivt blir mer av ett jobbigt arbete som du får tvinga dig till att genomföra än en positiv och stimulerande upplevelse.

Tävlingar kan naturligtvis tillföra en extra dimension till ditt cyklande och bjuda på en härlig utmaning. Tävling innebär per definition att du tänjer på gränserna av din förmåga och faktiskt utsätter dig för en kanske inte helt igenom behaglig upplevelse.

3. Lite är bättre än inget

Livet är inte alltid förutsägbart, vilket också innebär att du då och då måste vara beredd på att modifiera din träningsplan. I grund och botten handlar det mer om att träna regelbundet än att du till varje pris måste genomföra ett visst träningspass vid ett speciellt tillfälle. Har du av någon anledning begränsat med tid, se till att göra något i träningsväg istället för att beklaga dig över tidsbristen och helt ställa in träningen. Även korta invervallpass på 30 minuter kan i det långa perspektivet tillföra viktig träningsstimulering.

4. Gör träningen omväxlande

Efter att du har lämnat det rena nybörjarstadiet, där det kort och gott gäller ”att komma utanför dörren” ett antal gånger i veckan, är det dags att variera dina träningspass. Du får en bättre träningseffekt om du mixar långt och kort, långsamt och snabbt, olika discipliner och gärna tränar både i grupp och ensam. Men framför allt blir träningen så mycket mer mentalt stimulerande om inte alla träningspass blir distanspass i medelhögt tempo på en och samma standardrunda. Komplettera också din cykling med styrke- och rörlighetsövningar. Du kommer långt med ett cirkelpass på gymmet i veckan.

5. Ha en realistisk träningsplan

Det finns en hel del färdiga träningsplaner för olika målsättningar, där erfarna coacher skapat ett tydligt ramverk för hur träningen kan läggas upp. Använd dig gärna av en sådan plan när du sätter upp ett lämpligt mål för din träning. Det är då emellertid väldigt viktigt att du inte hänger dig åt ett önsketänkande som bygger på hur mycket du skulle vilja träna. Din målsättning och tillhörande träningsplan ska istället var väl förankrad i verkligheten och dessutom bör den stämmas av med familj och övriga personer, som påverkas av hur och när du tränar.

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!


Passa på! Nu kan du få 6 nummer av Runner’s World  tillsammans med ett par Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar för bara 546 kronor! Välj mellan färgerna vit, svart eller rosa.

Vårt erbjudande
• 6 nummer av Runner’s World (ordinarie butikspris: 594 kronor).
• Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar (ordinarie pris 499 kronor).
Sammanlagt värde: 1093 kronor.

Din rabatt: 50 %, ditt pris: 546 kronor!

Här gör du din beställning!

 

Med Runner’s World får du:
✔️ Världens ledande löpartidning
✔️ Träningstips av experter och elitlöpare.
✔️ Extra mycket sko- och pryltester
✔️  Läsningen för alla som springer, från nybörjare till proffs,
✔️ Tips och råd om träning, teknik och nya prylar
✔️ Allt om de stora loppen
✔️ Inspirerande resereportage
✔️ Runner’s World digitala tidningsarkiv
✔️ Runner’s Worlds app

*Går ej att kombinera med andra erbjudanden.

Defunc TRUE GO-modellen är för den som vill ha en kraftfull ljud- och kommunikationsupplevelse- TRUE GO passar för långvarig lyssning utan att bli obekväma genom vår världsunika, egenutvecklade MultiTip™-design som ger en bättre ljudupplevelse samt håller dina lurar på plats för ökad komfort.

Funktioner:

  • 22 timmars speltid
  • Superb säker passform
  • Kraftfullt ljud
  • Långvarig komfort
  • Touch control
  • Bluetooth 5.0
  • USB-C
  • 10 m trådlös räckvidd
  • Laddningsbox ingår naturligtvis

Här gör du din beställning!

10 den magiska siffran

10 den magiska siffran


Vill du fördubbla dina chanser att bli äldre utan att bli sjuk? Då ska du helt enkelt cykla tio timmar per vecka. Det är kontentan av en studie som gjorts på University of Sydney.

Tio timmars träning är för många cyklister lite av en både önskad och realistisk träningsmängd. Planeras och genomförs dessa timmar rätt kan de skapa inte bara en väldigt bra bas i träningen utan även bli något som lyfter din cykling till högre nivåer. Men en ny studie visar även att just tio timmar är en magisk siffra när det gäller hälsa och välmående genom hela livet.

Reducering i kroniska sjukdomar

Studien visade att de som cyklade tio timmar per vecka hade den största reduceringen i kroniska sjukdomar och fick de bästa förutsättningarna för optimal fysisk och mental hälsa. I studien som gjordes hos Westmead institute for Medical Research följdes och undersöktes mer än 1 500 friska australiensare över 49 år under en period av tio år. Efter ett decennium stod det klart att de som hade varit mest fysiskt aktiva hade hälften så stor risk och sannolikhet för att få åldersassocierade krämpor och sjukdomar som hjärtproblem, diabetes, stroke och cancer, jämfört med dem som tränade minst.

De som hade lyckats optimera sin hälsa mest var de som fått ihop 5 000 MET (Metabolic Equivalent) varje vecka. De längst ner på skalan gjorde 1 000 MET per vecka. För tillfället är rekommendationen från WHO att man ska göra minst 600 MET per vecka, vilket blott motsvarar cirka 75 minuters träning i veckan. Så om detta låter som bra mycket mer än vad som vanligtvis rekommenderas är det precis så det är. Men det är kanske mindre förvånande om man bejakar det faktum att våra kroppar är byggda för att vara i rörelse mest hela tiden, och hur dåligt det är för oss att sitta still hela dagarna.

Intensiv stigcykling eller backintervaller

Utmaningen för de flesta av oss är att ändra på det och få in det där tio timmarna, för en och en halv timme per dag kan vara svårt att få in i livspusslet med jobb, barnhämtning och allt annat som är viktigt i livet. Men det är samtidigt inte så svårt att få in de där 5 000 MET-minuterna som krävs, om man bara är lite kreativ och anstränger sig när det väl är dags. För det går även att räkna om lite, intensiv stigcykling eller backintervaller är nämligen en 14-MET-aktivitet, då behövs det helt plötsligt bara sex timmar för att komma upp i 5 000 MET. Du får lätt in hälften av det på den där långrundan på lördag. Så kör långt och långsamt när du har tid, eller hårdare och kortare när du måste. Nu tycker vi ju cykling är bäst, men även all annan träning och rörelse gör ju att du ökar på dit MET. Men att cykla mycket, ibland ganska hårt, även när man börjar bli gammal, det låter som ett bra recept om du frågar oss.

Studien hittar ni här

Vad är MET?

MET står för Metabolic Equivalent och är ett sätt att mäta träningsintensitet utifrån kroppens syreomsättning och kaloriförbrukning. Cykling i farter runt 20 km/h ligger på åtta MET, det är alltså åtta gånger mer syreomsättande och kaloriförbrännande än att bara sitta still. Så varje sådan minut blir en MET-minut. För att hamna på 5 000 MET-minuter per vecka med denna intensitet behöver du få in 625 minuter eller 10,4 timmar i sadeln per vecka.

Ladda inför Vasaloppet – med Dietistens Val

Ladda inför Vasaloppet – med Dietistens Val


Planerar du att ge dig ut i Vasaloppspåret under de närmaste veckorna? I år blir det som bekant ett upplägg anpassat till den ”Coronavärld” vi lever i. En hel vasaloppsmånad ligger framför oss och oavsett när, var och hur lång sträcka av loppet du tänkt åka så gäller det som alla andra år att ladda upp rätt. Vad vi stoppar i oss innan är viktigt! Här följer några kloka råd från våra dietister, Caroline och Johanna.

Oavsett om du ska åka 3, 4 eller 9 mil är det viktigt att du tankar kroppen rätt. Årets träning ligger redan i ryggsäcken, nu gäller det att fylla på med energi och vätska. Under en så stor prestation kommer vi ta av kroppens energireserver, och genom att fylla på med kolhydrater, som är den mest lättillgängliga energikällan kan vi lova att vi kommer orka längre.

Det viktigaste, och då talar vi både om vetenskap och personlig erfarenhet: testa ingenting nytt under loppdagen eller precis innan! Det gäller både utrustning och vad du stoppar i dig. Vill du prova något nytt i form av energipreparat, sportdryck eller måltider, se till att testa det i förväg under träning.

Årets träning ligger redan i ryggsäcken, nu gäller det att fylla på med energi och vätska.

Kolhydratladda eller inte då? Jo kolhydrater är den mest lättillgängliga energin för kroppen så du gör klokt i att tänka till på intag av just kolhydrater. Egentligen är det ganska lätt, drar du ner på träningen veckan innan loppet men fortsätter äta som vanligt så kommer du ligga på plus utan att behöva tänka till på att öka intaget. Ökar vi intaget kan det finnas en risk att känna sig tung då kolhydrater binder vätska.

Sista veckan
Vårt råd är att äta som vanligt, men att vara noga med att inte hoppa över något mål och inte låta det gå för lång tid mellan måltiderna veckan innan loppet. Det kan vara bra att lägga in en eller ett par mellanmål om du inte vanligtvis brukar äta det. Det kan vara en frukt och några nötter, yoghurt med banan, bär och havregryn eller en smoothie. Du kan även lägg till juice till maten, en frukt- eller bärdessert eller lite torkade aprikoser på frukosten för att smyga in lite extra kolhydrater utan att behöva bli väldigt mätt. Kör du något längre träningspass sista veckan kan det även vara en god idé att fylla på med både vätska och kolhydrater under det passet för att undvika att gå tom. Kvällen innan loppet är det bra att välja mat med mindre fiber så som bönor, ärtor, linser och större mängder fullkorn som lätt kan ge magbesvär. Välj heller inte en middag som är väldigt fet då även det kan leda till magbesvär.

Vårt råd är att äta som vanligt, men att vara noga med att inte hoppa över något mål.

Innan loppet
Väl framme vid själva racedagen är det bra att äta en frukost som du är van vid ca 2-4h innan start. Drick gärna något sött till så som juice, eller fruktsoppa. En bra frukost kan vara en tallrik havregrynsgröt med bär eller yoghurt med müsli och banan samt ett par smörgåsar med proteinrikt pålägg som ägg eller ost. Ett glas juice och om du brukar, så kaffe så klart! Äter du frukost lång tid innan start kan det vara bra att fylla på med ett litet mellanmål 30-60min innan start. Kan vara en banan och mjölk, en smörgås och blåbärssoppa, eller vår favorit, en pannkaksrulle med hallon och keso i.

Under loppet
Under själva loppet är det viktigt att regelbundet fylla på med både vätska och energi. Speciellt i början på loppet när det är lite längre mellan kontrollerna, ta gärna med ett vätskebälte, du behöver ofta dricka mer än vad du tror! 2-5 dl varje halvtimme är ett bra riktmärke. Och för att slå två flugor i en smäll- se till att vätskan du dricker även innehåller kolhydrater, alltså som saft eller sportdryck. Att åka ett vasalopp kan ju vara en resa på allt mellan dryga tre timmar till upp mot 12 timmar och det ställer såklart lite olika krav även på energiintaget. Åker du under en längre tid, så se till att stanna och få i dig energi vid varje station och ta gärna även med dig lite egen reservenergi i form av russin, en bar eller gel. Men se till att testa detta innan.

Nu vill vi säga, stort lycka till i spåret och njut av den fina vintern vi har i år!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Så tränar du löpning när snön ligger

Så tränar du löpning när snön ligger


Av LG Skoog, löparexpert på Runner’s World

Föreställningen om att vinterlöpning är problematiskt gör att jag ofta får frågor om hur vi löpare håller igång löpträningen på vintern. Många tror att vi i första hand springer inomhus på löpband eller inomhusbanor, andra att vi mest cyklar på testcykel eller åker skidor på längden.

Men faktum är att merparten av löparnas vinterträning sker utomhus. Vi är många som trotsar kylan för vinterlöpning innebär sällan några större praktiska problem – oftast handlar det om ett inre motstånd.

Själv älskar jag vinterperiodens grundträning. Känslan att springa på en plogad vinterväg i fem minusgrader och solsken är svår att beskriva. Knastret av snön under skorna och kylan som biter i kinderna ger mig mental styrka.

Jag hoppas att du också väljer att se fördelarna med att träna utomhus på vintern, för vi tillbringar så mycket tid inomhus under vintermånaderna att det är extra viktigt att träna utomhus för att få frisk luft och dagsljus.

Utrustning
Ett problem kan förstås vara att få bra grepp på snö och is. Om inte fästet är bra nog är det lätt att få ont i ljumskar och knän, men oftast klarar du dig faktiskt med vanliga löparskor. Om du vill ha dubbat finns ju dubbade gummigaloscher, lösa dubbar som man skruvar in i sulan på sina vanliga löparskor eller färdigdubbade skor.

En förutsättning för att du inte ska blir stelfrusen under dina vinterrundor är förstås att du har rätt kläder beroende på temperatur och väderlek. Ett underställ i ull är ett måste under de kalla vintermånaderna, och för de riktigt kalla dagarna rekommenderar jag också tights som är fodrade på insidan och vindtäta på utsidan.

Lathund för vinterutrustning:

  • Underställ i merinoull underst mot kroppen
  • Fodrade vintertights
  • Långärmad funktionströja som mellanlager
  • Mössa
  • Vantar eller handskar
  • Strumpor i funktionsmaterial
  • Reflexväst och/eller lösa reflexband
  • Pannlampa om det är mörkt
  • Löparskor – samma som du använder på sommaren eller dubbade
  • Vindjacka – samma som du använder på sommaren eller något kraftigare om du är frusen. Gärna med insydda reflexer eller reflexmaterial.

Träna smart och njut av vinterns fina löpmöjligheter:

Rent praktiskt kan du genomföra sommarens alla träningsmoment även på vintern. Distanspass och långpass medför inga problem i temperaturer ner till 18 minusgrader. Om det är kallare än så rör sig kroppen stelt och kantigt, och risken för att få köldskador i ansiktet ökar.

Intervaller
Intervaller, tröskelträning och backträning kan du köra i temperaturer ner till 13 minusgrader. Blir det kallare än så får luftrören slita ont. Om temperaturen sjunker lägre måste du även väga in vind och luftfuktighet – 15 minusgrader i Umeå känns till exempel betydligt mildare än 10 minusgrader i Stockholm där luftfuktigheten är högre.
Tips på intervallpass:
 5 x 3 minuter i 80–85 procent av din maxpuls är ett bra intervallpass, men i en intensitet som sparar luftrören i kylan. I den farten blir inte heller frånskjutet så kraftigt, vilket gör att du får bra fäste i snön.

Snöpulsning
Snöpulsning, det vill säga löpning i lite djupare snö, är en annan lysande variant. Då tvingas du lyfta knäna högre, vilket frestar på lårmusklerna och ökar pulsen ordentligt. Pröva på en snötäckt gräsmatta, en fotbollsplan, i en park eller liknande där du vet att underlaget under snön är plant.
Tips på snöpulspass:
 Värm upp med 15 minuter löpning på vägen till en snötäckt fotbollsplan. Spring 8 x 1 minuter något snabbare än din vanliga distansfart, med 30 sekunder gångvila mellan intervallerna. Spring sedan 15 minuter i riktning mot hemmet. Passet blir då totalt cirka 45 minuter.

LÄS MER:

Är du rätt rustad när vintern kommer?

Så håller du värmen med lager på lager

Vintercykla med hela världen!

Vintercykla med hela världen!


12 februari är det dags igen för Vintercyklingens dag. Nu kanske du redan cyklar året runt men syftet med dagen är att visa att cykling är ett hälsosamt och miljövänligt sätt att ta sig fram på under hela året. Nu under covid-19-pandemin är det dessutom särskilt viktigt att cykla eftersom det minskar smittspridning. 

Just i år handlar det också om att återupprepa fjolårets svenska succé i den internationella tävling som arrangeras av Winter Bike To Work Day.

Covid-19-pandemin har fått allt fler att cykla. Det har gjort att de senaste årens cykeltrend har förstärkts. Men trots detta är det fortfarande många som låter cykeln stå när temperaturen sjunker. 

– Det går utmärkt att cykla året runt. Det som kan behövas är dubbdäck på cykeln och sopsaltade cykelvägar med bra belysning. Det är investeringar som både individen och samhället tjänar på, säger Klas Elm, VD för Svensk Cykling som samlar Sveriges cykelorganisationer. 

Våra tips till en bättre vinter på cykeln

Det är Svensk Cykling som arrangerar Vintercyklingens dag och den kommer att märkas runt om i landet där kommuner kommer att lyfta fram vintercykling och uppmuntra vintercyklister. 

På grund av covid-19-pandemin är rekommendationen från Folkhälsomyndigheten att cykla. Detta för att undvika trängsel i kollektivtrafiken och för att motionera. Till det kommer att samhället tjänar pengar på varje person som cyklar. Närmare bestämt 1,80 kronor för varje cyklad kilometer, medan varje kilometer med bil kostar samhället 1 krona. 

– Det finns därför många skäl för individen att cykla året runt och för kommuner, regioner och Trafikverket att se till att fler ser den möjligheten. Den bästa hälsoeffekten av cykling får man nämligen, enligt svensk forskning, om man inte gör något uppehåll under året. Därför är det viktigt att cykla också när man jobbar hemifrån, säger Klas Elm.

Vintercyklingens dag är en del av den internationella aktivitetsdagen Winter Bike To Work Day. I den dagen ingår en tävling mellan städer runt om i världen som handlar om vem som kan få flest personer att registrera sin cykling under denna dag på Winter Bike To Work Days hemsida.

Anmäl dig här

I fjol registrerade drygt 4 000 svenskar sin cykling under denna dag, vilket placerade Uppsala på första plats av världens städer. Linköping, Umeå, Göteborg och Stockholm placerade sig också bland de tio främsta. 

– Det visar att vi i Sverige är ett cyklande folk under hela året. Nu när vi vet att ännu fler svenskar cyklar, jämfört med tidigare år, hoppas vi att ännu fler svenska städer kan visa upp att de ger bland de bästa förutsättningarna i världen för cykling året runt. Och de bästa förutsättningarna har man på sopsaltade cykelvägar, säger Klas Elm.

Fakta Vintercyklingens dag 2021
Vintercyklingens dag arrangeras i år för andra året i rad av Svensk Cykling. I år sker det faktiskt med ekonomiskt stöd från Trafikverket. Svensk Cykling samlar de svenska cykelorganisationerna Cykelfrämjandet, Svenska Cykelstäder, Svenska Cykelförbundet, Cykelbranschen, Vätternrundan och Naturskyddsföreningen. 

Winter Bike To Work Day
Winter Bike To Work Day startades 2013 av kanadensaren Anders Swanson, som är styrelseledamot i Winter Cycling Federation och Velo Canada Bikes. Sedan dess har antalet personer som har registrerat sin cykling ökat för varje år. I fjol anmälde knappt 14 500 personer i över 300 städer sin cykling i Winter Bike To Work Days tävling. Knappt 30 procent av dessa vintercyklister var svenskar. 


Resultatet i Winter Bike To Work Day 2020
(Placering + Antal anmälda vintercyklister)

  1. Uppsala, Sverige 879 
  2. Uleåborg, Finland 773 
  3. Helsingfors, Finland 568 
  4. Linköping, Sverige 475 
  5. Zagreb, Kroatien 470 
  6. Göteborg, Sverige 386 
  7. Umeå, Sverige 331 
  8. Denver, USA 327 
  9. Montreal, Kanada 321 
  10. Stockholm, Sverige 321 

Totalt registrerade 4 116 svenskar i över 170 städer sin cykling 2020. 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in