Stillasittande farligare på sikt än covid-19

Stillasittande farligare på sikt än covid-19


Regeringen brister när det gäller att hantera folkhälsan på både kort och lång sikt. Detta eftersom åtgärderna för att begränsa effekterna av covid-19 ökar stillasittandet och leder till minskat motionerande. Det här skriver representanter för Sveriges stora motionslopp i ett debattinlägg, publicerat av Göteborgs-Posten och föreslår samtidigt att motionsloppen bland annat ska undantas från ordningslagen.

Debattörerna menar att ett tidsbegränsat undantag från ordningslagen, förutsatt att motionsarrangemangen håller adekvat smittskyddsstruktur, innebär att motionsloppen kan komma igång igen och fylla sin funktion som en viktig motor för motionerande och folkhälsa:

”Hälsoeffekterna är påtagliga, eftersom rörelse och motion mildrar de negativa effekterna av hårda begränsningar. Frånvaron av rörelse och motion är den fjärde största dödsorsaken i världen med 3,2 miljoner dödsfall per år enligt WHO” skriver man bland annat.

Anders Tegnell har sagt att motionsloppen inte ses som en smittorisk. Detta baserat på en japansk studie, där man endast kunde se ett covid-19-fall bland nästan 600 000 deltagare i löptävlingar.

Arrangörerna pekar på att svenska motionslopp både motiverar och aktiverar ungefär en miljon människor i Sverige varje år, samt att man även bedriver folkhälsoinitiativ. Men i och med restriktionerna blir motionsloppens arbete omöjligt, menar man – trots att ”statsepidemiolog Anders Tegnell sagt att motionsloppen inte ses som en smittorisk.” Detta baserat på en japansk studie, där man endast kunde se ett covid-19-fall bland nästan 600 000 deltagare i löptävlingar.

Hälsoeffekterna av restriktionerna slår dessutom ojämnt sociodemografiskt påpekar man, vilket bland annat studier i England har visat. Även i Sverige finns liknande tendenser menar debattörerna, vilket ökar risken för att nya beteenden och attityder permanentas över tid – något som kan få negativa konsekvenser för folkhälsan.

Fyra förslag till regeringen

För att motverka utvecklingen vill arrangörerna bakom de svenska motionsloppen att regeringen agerar. Förutom att undanta arrangemangen från ordningslagen, så att motionslopp kan arrangeras igen under pandemin, föreslår man ytterligare tre åtgärder:

Dels vill man se en större genomlysning av hur attityder och beteenden har förändrats under pandemin, samt hur olika grupper har påverkats, så att rätt åtgärder kan sättas in.

Dels vill man se en konsekvensbedömning av restriktionerna för att säkerställa att de inte slår fel, samt en ”stimulans av hälsofrämjande aktiviteter”.

Till sist menar representanterna för motionsloppen att infrastrukturen för svensk folkhälsa måste säkerställas – en infrastruktur vars existens inte är självklar – för att ”motverka den stillasittande pandemin liksom att främja folkhälsa framöver.”



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Experten tipsar: 8 sätt att undvika håll när du springer

Experten tipsar: 8 sätt att undvika håll när du springer


Runner’s Worlds kostexpert Emma Lindblom vet hur du på bästa sätt håller hållen borta under löpturen.

1. Undvik kost med mycket fiber och/eller fett nära inpå träning.

2. Pröva olika koststrategier under mindre viktiga pass så vet du vad som fungerar bäst inför hårda träningspass och tävlingar.

3. Vänta med att träna 2-4 timmar efter en stor måltid.
Välj mat med övervägande kolhydrater och en mindre mängd protein.

4. Undvik läsk, juice, hypertonicdrycker som innehåller högre koncentration av salt och socker än vår kropp, precis före och under aktivitet. Dessa stannar längre i magen än till exempel vatten, vilket leder till att magsäcken är uttänjd längre.

5. Drick regelbundet före och under löppasset.

6. Drick ofta, men små mängder, när du springer.

7. Värm upp med långsam jogg och öka tempot gradvis.

8. Träna bålmuskulaturen. Det förbättrar (bland annat) din hållning.

Och om du ändå får håll – här är 4 sätt som kan hjälpa dig att lindra smärtan:

  • Fokusera på andningen och sakta ner farten en stund. Försvinner inte smärtan så kanske du måste finna dig i att stå still i några minuter.
  • Luta dig framåt och trycka på smärtområdet medan du andas djupt.
  • Lägg dig ner på rygg, sätt skosulorna i marken och pressa upp höftpartiet så högt du kan.
  • En sten i handen! Då gånger jag har fått håll har jag plockat upp en sten som jag håller i handen på samma sida som jag har smärtan. Stentricket har fungerat sedan jag började springa, det vill säga sedan i tioårsåldern, säger Emma. Ett trick hon antagligen snappat upp under fotbollsträningen som liten. Alla metoder är inte vetenskapliga, men fungerar de så har du ju löst problemet.
6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!


Passa på! Nu kan du få 6 nummer av Runner’s World  tillsammans med ett par Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar för bara 546 kronor! Välj mellan färgerna vit, svart eller rosa.

Vårt erbjudande
• 6 nummer av Runner’s World (ordinarie butikspris: 594 kronor).
• Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar (ordinarie pris 499 kronor).
Sammanlagt värde: 1093 kronor.

Din rabatt: 50 %, ditt pris: 546 kronor!

Här gör du din beställning!

 

Med Runner’s World får du:
✔️ Världens ledande löpartidning
✔️ Träningstips av experter och elitlöpare.
✔️ Extra mycket sko- och pryltester
✔️  Läsningen för alla som springer, från nybörjare till proffs,
✔️ Tips och råd om träning, teknik och nya prylar
✔️ Allt om de stora loppen
✔️ Inspirerande resereportage
✔️ Runner’s World digitala tidningsarkiv
✔️ Runner’s Worlds app

*Går ej att kombinera med andra erbjudanden.

Defunc TRUE GO-modellen är för den som vill ha en kraftfull ljud- och kommunikationsupplevelse- TRUE GO passar för långvarig lyssning utan att bli obekväma genom vår världsunika, egenutvecklade MultiTip™-design som ger en bättre ljudupplevelse samt håller dina lurar på plats för ökad komfort.

Funktioner:

  • 22 timmars speltid
  • Superb säker passform
  • Kraftfullt ljud
  • Långvarig komfort
  • Touch control
  • Bluetooth 5.0
  • USB-C
  • 10 m trådlös räckvidd
  • Laddningsbox ingår naturligtvis

Här gör du din beställning!

Den bästa löpningen för din ryggrad

Den bästa löpningen för din ryggrad


Sannolikheten att du har, har haft eller kommer att drabbas av ryggsmärta är omkring 75 procent. Inget annat ryggradsdjur är lika hårt drabbat av ryggsmärta som människan, kanske för att människan inte längre lever som ett ryggradsdjur.

Av: Johan Renström, skribent på Runner’s World Foto: Daoud Abismail / Unsplash

Bättre ryggrad med löpning

Blir ryggraden bättre eller sämre av löpning? Sedan årtionden tillbaka har svaret varit sämre, men för något år sedan testade forskare vid Deakin University i Australien om det påståendet stämmer. De delade in 79 personer i tre grupper: en grupp som sprang 50 km/v, en grupp som sprang mellan 25-40 km/v och en kontrollgrupp som inte sprang.

Det visade sig att broskskivorna hos löparna var större och innehöll mer vätska än hos de som inte tränade, vilket är två indikationer på bra rygghälsa. De som sprang 50 km per vecka hade till och mer lite bättre ryggar än de som sprang 25 km.

Ryggrad
Bild: Löpare har saftigare (vänster) och kraftigare (höger) ländrygg. Källa.

Slutsatsen var att löpning förbättrar ryggraden. Den blir starkare och saftigare. Löpares ländryggar har bättre hydrering och glykosaminoglykaninnehåll, skriver forskarna.

Forskarna lyckades även identifiera den optimala löphastigheten för broskskivor till mellan 6,5 och 9 km/h. Det är ungefär den hastighet som jägare och samlare förflyttar sig på. Det ligger nära mitokondriernas optimala gräns C1max.

Ryggen ska användas

Ryggraden formades i havet för en halv miljard år sedan. Fram till dess klarade sig alla djur utan ryggrad. Idag har en minoritet, ca 10 procent av alla djur, en ryggrad. Fiskarnas ryggrad är en rak axel genom hela kroppen. Hos däggdjuren utvecklades ryggraden till en välvd båge.

ryggrad
Bild: Den mänskliga ryggraden (till höger) balanserar på ett ovanligt sätt. Källa.

För 6-8 miljoner år sedan reste sig ett däggdjur upp på två ben. För att bära upp huvudet och balansera kroppsvikten jämt över höftlederna och benen, knycklades ryggraden till på två ställen: en djup krökning i länden och en krökning bakåt i överkroppen. Den lösningen fungerade bra för jägare och samlare som var aktiva i vardagen. Idag är de flesta människor inte lika aktiva. En del tränar, men däremellan sitter man bekvämt. Det är inte bra för ryggraden.

Läs också: Tre övningar som ger dig en ryggrad för löpning och livet

Stigcyklistens 7 budord

Stigcyklistens 7 budord


Det finns plats för alla i skogen men med ett ökat intresse för friluftsliv är vi fler som ska dela på kakan och då behöver vi cyklister göra vår rätta del i ekvationen.

Internationellt finns det lite olika informella regler kring hur cyklister ska uppföra sig i skogen, bland annat har IMBA (international mountainbike association) sin rules of the trail. Men de rimmar inte helt med svensk allemansrätt och den öppna stigkultur vi har här. Så här är vårt förslag till en samling regler eller snarare ett kodex för oss svenska stigcyklister att leva efter.

#sharethetrail

1.Cykla bara där du vet att du faktiskt får.

2. Respektera andra på stigen. Lämna företräde för vandrare och ryttare och var inte främmande för att du ibland kan behöva stanna helt. Använd gärna en stiganpassad ringklocka även i skogen.

3. Lär dig allemansrätten och hur den påverkar dig. Värna om det du vill njuta av, vår gemensamma natur.

4. Sladda inte, att låsa hjulen i onödan bidrar mest med slitage och ger oss cyklister dåligt rykte.

5. Undvik att cykla över känsliga marker och på de allra våtaste dagarna.

6. Ta med ditt, och även andras, skräp hem.

7. Hälsa! Var den trevligaste personen i skogen. Ett leende kostar ingenting 🙂

Besök ett utegym i helgen!

Besök ett utegym i helgen!


Hemmaträning i all ära … men med mer tid hemma är det inte konstigt att man också längtar ut. Ut i friska luften där vårsolen börjat värma så där skönt mot kinderna och fåglarna kvittrar obekymrat av omvärlden. Är du frisk, rekommenderar vi dig att köra ett träningspass ute i helgen!

Att träna utomhus ger dig, förutom friskluften, de sköna endorfinerna som framkallas när du rör på dig och solljuset hjälper kroppen att bilda viktig D-vitamin. Det finns en rad fler goda effekter och du kan säkert göra en egen lista med de fördelar du tycker är viktiga för att motivera just dig.

Vi på kontoret, Springtime och Runners World, brukar träna tillsammans på luncherna i alla fall ett par gånger i veckan. Det motiverar oss. Nu försöker vi hålla igång det även om vi jobbar hemma och får göra det på varsitt håll. Det blir pepp och hejarop över sociala medier och på mail istället!

Här delar Marie och Camilla med sig av ett pass som du kan köra i ditt närmaste utegym.

Filmen nedan innehåller tips på 6 olika övningar där hela kroppen tränas. Kör alla övningar med 8-15 repetitioner (per ben vid enbensövning) och upprepa 2 – 4 varv beroende på vad du har för tid och ork. Jogga eller promenera dit och hem så har du både uppvärmning och nedvarvning inkluderat. Och du, det är ett perfekt sätt att samla reps till Elins utmaning #1000repsiveckan

Lycka till och trevlig helg från oss på kontoret!


Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Vässa din fart i vår – fyra enkla knep!

Vässa din fart i vår – fyra enkla knep!


För att bli bättre måste du hela tiden utmana dig själv i din träning. Här är fyra enkla sätt att göra det från Runner’s World – som alla garanterat ger resultat.

Kroppen har en enastående förmåga att anpassa sig till fysiska belastningar av olika slag. Den så kallade superkompensationen betyder att kroppen svarar med en kapacitetsökning varje gång den utsätts för en träningsstimulering – för att stå bättre rustad inför kommande belastningar.

Men om inte träningen kontinuerligt förändras kommer kroppen att anpassa sig till en viss nivå och ytterligare förbättringar uteblir. Effektiv träning är nämligen i högsta grad en dynamisk process, där träningsinnehållet måste justeras och anpassas till den fysiska form man för tillfället befinner sig i.

Effektiv träning är i högsta grad en dynamisk process 

Och såväl vetenskapliga studier som lång erfarenhet visar att man når bäst resultat om man först bygger upp ett fundament av uthållighet och löpstyrka, innan man ger sig i kast med intensiv tempoträning och intervaller.

För den som nyligen upptäckt löpningens alla fördelar som träningsform och regelbundet avverkar 2–3 löppass per vecka är det viktigt att tänka till och göra upp en tydlig plan för hur man ska vidareutveckla sin löpförmåga. Självklart kommer man att kunna notera vissa förbättringar enbart genom att löpa längre och fortare på sina normala träningsrundor.

Men formförbättringen blir avsevärt effektivare om man följer en stegvis progression. Här följer ett exempel på hur en löpare som springer två distanspass på cirka 45 minuter i veckan och har en bra träningsgrund från vintern och våren, successivt kan förbättra effekten av sin träning genom fyra enkla uppdateringar.

1. Öka till tre löppass i veckan

Att träna löpning varannan dag ger en optimal balans mellan träningsbelastning och återhämtning, eftersom varje träningstillfälle följs av en vilodag. Det innebär att man på träningsdagarna kan köra relativt långt eller intensivt, utan att riskera att träningen bryter ner kroppen i stället för att stärka den.

Eftersom det alltid är lättare att planera sin träning efter ett veckoschema blir varannandagsträning i praktiken tre löpträningspass per vecka. Självfallet kan man förbättras ännu mer genom att träna oftare än så, men då krävs att träningspassen är noga synkroniserade. Det vill säga att hårda träningsdagar varvas med lätta, och att man ser till att få fullgod återhämtning mellan de mer krävande passen.

Tre löpträningstillfällen i veckan ger väldigt god träningseffekt i förhållande till tidsinsatsen. Den som nu tränar löpning två gånger i veckan har därför mycket att vinna på att lägga till ytterligare en träningsdag.

2. Lägg in ett långpass

Löpträning handlar i grunden om att öka sin uthållighetsförmåga. Träningspass på 30–60 minuter ger god effekt på den så kallade centrala kapaciteten, det vill säga hjärtats och lungornas förmåga att syresätta och pumpa runt blodet till de arbetande musklerna. Men bäst effekt får du av långpass på minst 90 minuter.

Dessa extra långa träningspass utvecklar effektivt nätet av kapillärer (de tunna blodkärlen) runt muskulaturen, men också mitokondrierna, det vill säga musklernas egna förbränningsugnar som möjliggör att du utnyttjar energin optimalt.

Ett av veckans tre löppass bör därför vara ett långpass. Om ditt nuvarande längsta träningspass är cirka 45 minuter kan du lägga på tio minuter från vecka till vecka tills du kommer upp till 90 minuter. Prioritera tiden framför tempot. Det viktiga här är att du är på benen under en lång tid.

3. Träna backlöpning

När nyzeeländaren Arthur Lydiard i början av 1960-talet presenterade sin då omvälvande träningsfilosofi för löparvärlden, fick hans teorier om vikten av att logga många sprungna kilometer under uppbyggnadsperioden stor uppmärksamhet. Men även backträning är en viktig komponent i Lydiards träningsupplägg.

Inför en fas av tempoträning rekommenderar Arthur Lydiard en träningsperiod av 4–6 veckor, där backträning ska ha en central plats. Det främsta syftet med backträningen är att denna specifika form av styrketräning effektivt förbereder löparen för de ökade krav som den följande tempoträningsfasen innebär.

För en oerfaren löpare som vill utveckla sin löpstyrka är backträning också ett utmärkt verktyg. Ett backintervallspass i veckan – eller en löprunda i kuperad terräng – ger omgående effekt på såväl löpsteget som konditionen. Det är förstås viktigt att introducera denna form av styrketräning försiktigt för att undvika problem med överbelastningsskador.

4. Lägg in tempoträning

När du har etablerat en fungerande träningsrutin som omfattar tre träningspass i veckan, varav ett långpass och ett backpass, kan det vara dags att ge sig i kast med tempoträningen. Om denna sker i form av intervallträning, snabbdistans eller så kallad fartlek är av underordnad betydelse – det viktigaste för att tempoträningen ska ge avsedd effekt är att hitta rätt löptempo. Detta bör ligga på, eller strax under, din aktuella mjölksyratröskel – det vill säga en fart du kan bemästra under cirka 30 minuter löpning utan att dra på dig så mycket mjölksyra att musklerna stumnar och du tvingas sänka tempot.

Exempel på tempoträning kan vara intervaller om 4–5 x 1 000 meter i snabbt tempo med 2 minuter vila mellan löpsekvenserna. Ett snabbdistanspass kan till exempel innebära 4 kilometer snabbdistans på en intensitet i närheten av mjölksyratröskeln, eller som ett snabbare avsnitt av ett längre pass. Fartlek innebär att man spontant blandar snabb och långsam löpning under till exempel 45 minuter, där lust och form får styra hur länge varje fartavsnitt löps.