Stillasittande farligare på sikt än covid-19

Stillasittande farligare på sikt än covid-19


Regeringen brister när det gäller att hantera folkhälsan på både kort och lång sikt. Detta eftersom åtgärderna för att begränsa effekterna av covid-19 ökar stillasittandet och leder till minskat motionerande. Det här skriver representanter för Sveriges stora motionslopp i ett debattinlägg, publicerat av Göteborgs-Posten och föreslår samtidigt att motionsloppen bland annat ska undantas från ordningslagen.

Debattörerna menar att ett tidsbegränsat undantag från ordningslagen, förutsatt att motionsarrangemangen håller adekvat smittskyddsstruktur, innebär att motionsloppen kan komma igång igen och fylla sin funktion som en viktig motor för motionerande och folkhälsa:

”Hälsoeffekterna är påtagliga, eftersom rörelse och motion mildrar de negativa effekterna av hårda begränsningar. Frånvaron av rörelse och motion är den fjärde största dödsorsaken i världen med 3,2 miljoner dödsfall per år enligt WHO” skriver man bland annat.

Anders Tegnell har sagt att motionsloppen inte ses som en smittorisk. Detta baserat på en japansk studie, där man endast kunde se ett covid-19-fall bland nästan 600 000 deltagare i löptävlingar.

Arrangörerna pekar på att svenska motionslopp både motiverar och aktiverar ungefär en miljon människor i Sverige varje år, samt att man även bedriver folkhälsoinitiativ. Men i och med restriktionerna blir motionsloppens arbete omöjligt, menar man – trots att ”statsepidemiolog Anders Tegnell sagt att motionsloppen inte ses som en smittorisk.” Detta baserat på en japansk studie, där man endast kunde se ett covid-19-fall bland nästan 600 000 deltagare i löptävlingar.

Hälsoeffekterna av restriktionerna slår dessutom ojämnt sociodemografiskt påpekar man, vilket bland annat studier i England har visat. Även i Sverige finns liknande tendenser menar debattörerna, vilket ökar risken för att nya beteenden och attityder permanentas över tid – något som kan få negativa konsekvenser för folkhälsan.

Fyra förslag till regeringen

För att motverka utvecklingen vill arrangörerna bakom de svenska motionsloppen att regeringen agerar. Förutom att undanta arrangemangen från ordningslagen, så att motionslopp kan arrangeras igen under pandemin, föreslår man ytterligare tre åtgärder:

Dels vill man se en större genomlysning av hur attityder och beteenden har förändrats under pandemin, samt hur olika grupper har påverkats, så att rätt åtgärder kan sättas in.

Dels vill man se en konsekvensbedömning av restriktionerna för att säkerställa att de inte slår fel, samt en ”stimulans av hälsofrämjande aktiviteter”.

Till sist menar representanterna för motionsloppen att infrastrukturen för svensk folkhälsa måste säkerställas – en infrastruktur vars existens inte är självklar – för att ”motverka den stillasittande pandemin liksom att främja folkhälsa framöver.”


Du måste vara inloggad för att kommentera. Bli medlem

Värmande morotssoppa – perfekt kalla vinterdagar

Värmande morotssoppa – perfekt kalla vinterdagar


Recept av Dietistens Val: Vår favoritsoppa av alla! Kanske kul att veta är att morot är en av de grönsaker som man skulle kunna säga är nyttigare att äta tillagad än rå.

Anledningen är att, när moroten finfördelas och hettas upp, och dessutom intas ihop med fett så kan kroppen ta upp dess innehåll av betakaroten så mycket bättre! Och betakaroten är en antioxidant och också en så kallad provitamin A, som betyder att den kan omvandlas till vitaminet i kroppen.

Tid: 30 min
Ingredienser 6-8 portioner. Du behöver:
2 klyftor vitlök
6 cm ingefära
1 röd chili
1 kg morötter + 2 morötter till
2 dl rosade jordnötter
2 tetra kokosmjölk, á 250ml
2 lime

Att ha hemma: 2 msk rapsolja, 2 msk grönsaksfond, 1 msk soja, 1 tsk honung, salt och peppar

Gör så här:
1. Skala och hacka vitlök och ingefära. Hacka chili och slanta alla morötter, utom två.

2. Hetta upp olja i en stor kastrull och fräs vitlök, ingefära och chili tills löken mjuknat men inte tar färg. Tillsätt morötter och fond. Fyll på med vatten så att morötterna precis täcks och låt koka tills morötterna är mjuka, ca 15min.

3. Riv de två sparade morötterna grovt. Riv zest från en lime.

4. Mixa jordnötterna och tillsätt soja, honung, och 1 msk limejuice. Späd med vatten tills lagom krämig konsistens.

5. Häll av lite av kokvattnet men spara det. Mixa soppan slät. Tillsätt kokosmjölk, späd med kokvattnet tills önskad konsistens och smaka av med limejuice, salt och peppar.

6. Servera soppan het och toppa morotsriv, jordnötspesto och limezest.

Prova 2 nr för endast 19 kr!

Prova 2 nr för endast 19 kr!


Nu får du chansen att testa 2 nr av Runner’s World. Du får tidningen bekvämt hem i brevlådan. Du får även tillgång till låst material på webben och hela vårt digitala arkiv där du förutom Runner’s World även kan läsa Bicycling och Vasalöparens digtitala tidningar i din läsplatta eller mobil. Inte nog med det! Du får som prenumerant 20% på löparskor och kläder hos Runner’s Store, rabatter på löp- och träningsresor med mera!

Springtime Friends löpargrupper – häng med!

Springtime Friends löpargrupper – häng med!


I slutet av januari kör vi igång Springtime Friends löpargrupper igen tillsammans med Runner’s World! Välj mellan tre olika löpargrupper: vår onsdagsgrupp, långspassgrupp på söndagar och vår löpargrupp på distans.

Onsdagsgruppen

10 onsdagskvällar samlas vi och har gemensam löpträning. Träningen utgår från GIH på höjden bakom Stockholms Stadion. Vi kör olika typer av intervaller, backpass, löpskolning och löpstyrka. På varje pass finns det anpassade fartalternativ för att passa alla löpare oavsett om man vill komma igång eller utveckla den nivå man har. Framförallt kommer vi ha kul på träningen.

RUNNER’S WORLDS CHEFREDAKTÖR ANDERS SZALKAI ansvarar för träningsupplägget, och många uppskattade ledare från Springtimes träningsresor ingår i ledarstaben. Efter några utvalda onsdagspass tar de löpare som vill en gemensam After Run på någon lokal tillsammans med ledargänget till självkostnadspris. Denna aktivitet anpassas självklart till myndigheternas rekommendationer. Under de 10 veckor träningen genomförs får alla deltagare i gruppen även tillgång till ett träningsupplägg som man kan träna efter mellan våra gemensamma pass.

ONSDAGSGRUPPEN – DU ANMÄLER DIG HÄR!

Långpassgrupp på söndagar

Under tio söndagar fram till april håller vi vår gemensamma långdistansträning i Springtime Friends löpargrupp, med start söndagen den 31 januari.

Långpassen i Springtime Friends löpargrupp utgår från fyra olika samlingspunkter i närheten av GIH/Stadion, alla med start 10.00 på söndagar. Vi erbjuder fyra fartgrupper där tempot kommer att vara 5.30, 6.00, 6.20 och 6.40-fart (minuter per kilometer). Distansen varierar från gång till gång, från 15 till cirka 17 kilometers längd.

LÅNGPASSGRUPPEN – DU ANMÄLER DIG HÄR!

Löpargrupp på distans

Unikt digitalt träningsprogram för dig som är löpare! Alla löpare som varit med i höstens träningsgrupp med Springtime Friends har varje söndag fått ”veckans träningsmejl” från Runner´s Worlds Chefredaktör Anders Szalkai där han tipsat om ett upplägg med tre pass för veckan.

Mejlet har varit mycket uppskattat och nu kan du som inte har möjlighet att vara med fysiskt på passen med Springtime Friends löpargrupp hänga med på distans och helt enkelt köra efter det upplägg Anders skickar ut men på hemmaplan. Du kanske kan skapa din Springtime Friends grupp med dina löparkompisar.

DIGITAL LÖPARGRUPP – DU ANMÄLER DIG HÄR!

Med anledning av Covid-19
I Springtime Friends löpargrupp träffas vi och tränar på ett ansvarsfullt sätt. För att minimera riskerna för smittspridning kommer vi att dela in oss i grupper enligt de riktlinjer och rekommendationer som råder. Vi som är på plats, deltagare såväl som ledare, ansvarar för att vi endast tränar om vi är helt friska.

Träningen utgår från GIH, och genomförs sedan utomhus. Omklädningsrum finns att tillgå, men för att minska risken för smittspridning uppmanar vi alla att komma ombytta. Under själva träningen ser vi gemensamt till att det finns utrymme och att vi respekterar varandra.

Kan vi inte genomföra träningen på grund av nya riktlinjer från Folkhälsomyndigheten flyttas startdatumet framåt i tiden. Kan vi trots det inte genomföra träningarna som planerat återbetalas anmälningsavgiften till fullo. Om endast något enstaka pass ställs in återbetalas motsvarande summa för det inställda passet.

Behöver vi sova mer på vintern?

Behöver vi sova mer på vintern?


Nu befinner vi oss i den mörkaste tiden på året och du kanske känner dig lite tröttare än vanligt? Ny forskning från Umeå Universitet belyser vikten av goda sömnvanor under årets alla årstider och framförallt under den mörka vintertiden.

Sömnen är oerhört viktigt för vår hälsa. Senare forskning har visat att hjärnan rent bildligt ”tvättas” under sömnen. Vi får en skjuts av tillväxthormon som reparerar våra celler. Om vi sover för lite får vi både sämre inlärnings- och koncentrationsförmåga.

Viktigt med regelbundna sovtider

Genom att se till att vi går och lägger oss ungefär samma tidpunkt varje dag, även på helgen, och går upp vid ungefär samma tidpunkt varje dag. Att vi äter måltider vid regelbundna tider, har social samvaro på dagen och genom att leva hälsosamt. Fysisk aktivitet hjälper också väldigt mycket.

Behöver vi sova mer på vintern?

Rent kroppsligt behöver vi inte sova mer på vintern. Men det kan ibland kännas som det. Det beror på att vårt sömnhormon, melatonin, utsöndras i kroppen vid mörker. Det är mörkret som säger till kroppen att vi ska slå på melatoninet, och därför har vi högre melatonin halter i kroppen på vintern och vi vill sova mer.

Källa: Umeå Universitet

Dålig kondition kopplas till ökad risk för psoriasis

Dålig kondition kopplas till ökad risk för psoriasis


Forskare vid Göteborgs universitet har i en ny studie visat att sämre fysisk kondition hos unga vuxna kan kopplas till en ökad risk för psoriasis senare i livet.

Psoriasis är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som kan drabba både kvinnor och män – cirka 300 000 svenskar har psoriasis i någon form. Det är inte helt klarlagt vad som utlöser sjukdomen, men det är känt att ärftlighet i kombination med yttre faktorer spelar en stor roll.

Nu har forskare vid Göteborgs universitet gjort en stor registerbaserad studie på psoriasis och sett att det finns en ökad risk för att utveckla sjukdomen om man har dålig kondition i unga år.

Studien baseras på data om drygt 1,2 miljoner svenska män som mönstrade till värnplikten mellan åren 1968 och 2005. Under mönstringen genomförde alla dessa män samma konditionstest på en motionscykel. Forskarna samkörde sedan konditionsdatan med bland annat Patientregistret.

Association men inte orsakssamband

Ju sämre kondition männen hade vid mönstringen desto större andel av dem insjuknade senare i psoriasis eller psoriasisartrit. I gruppen med sämst kondition var risken 35 procent högre att utveckla psoriasis, och 44 procent högre att utveckla psoriasisartrit, jämfört med gruppen med hög kondition. 

– Vi visar att det finns en association mellan sämre kondition och ökad risk att utveckla psoriasis, men vi visar inte på ett orsakssamband. Vi kan alltså inte säga att det går att förebygga psoriasis genom att motionera, säger studiens försteförfattare Marta Laskowski, som är doktorand inom dermatologi vid Göteborgs universitet och ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

Marta Laskowski har studerat kopplingen mellan låg kondition och psoriasis.
Foto: Anders Dahlberg

Hon menar att låga konditionsnivåer ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, och att psoriasis i sig är kopplat till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

– Resultaten från vår studie ger ytterligare stöd för att det är bra att utvärdera konditionsnivåer tidigt i livet för att identifiera individer som löper större risk att drabbas av negativa hälsoutfall senare i livet, säger Marta Laskowski.

Det finns andra studier som visat att personer med psoriasis överlag har en sämre fysisk kondition, även om de jämförs med personer som är lika fysiskt aktiva. Men det är inte helt klarlagt vad det kan bero på.

– En svaghet med vår studie är att vi inte kunnat följa hur männens kondition utvecklades under de år som gick mellan mönstring och insjuknande. Vi saknar också data om rökning, som är en känd riskfaktor för psoriasis, säger Marta Laskowski.

Den som har psoriasis har ofta också andra sjukdomar. Cirka 30 procent får den inflammatoriska ledsjukdom som kallas psoriasisartrit. Annan känd samsjuklighet är exempelvis fetma, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och depression. 

Källa: Cardiorespiratory fitness in late adolescence and long-term risk of psoriasis and psoriatic arthritis among Swedish men. PLOS ONE


Du måste vara inloggad för att kommentera. Bli medlem

Nycklarna till en bättre vinter på cykeln

Nycklarna till en bättre vinter på cykeln


Av Daniel Breece / Bicycling

Ta del av tio tips för bättre cykling i vinter från Bicycling! Ena dagen yr snön, nästa dag faller regnet, däremellan åker termometern upp och ner som en jojo. Det kan vara svårt att motivera sig till annat än Zwift under vinterperioden.

Men det kan även vara lätt att glömma hur magisk vintercykling kan vara. När dagarna är klara och solen står lågt över ett vacker vinterlandskap. Såhär i Coronatider blir det kanske dessutom extra viktigt att faktiskt komma ut ibland. Och de där basmilen du samlar på dig nu kommer vara guld under den varmare delen av säsongen.

Men snön, kylan, isen och mörkret gör cyklingen svår och ibland omständlig. Främst blir kravet på rätt utrustning högre och annorlunda. Här är tio väl valda tips för bättre cykling i vinter.

En av vinterns fina rundor

1. Vintercykel
Din vanliga landsvägshoj kommer, på ett eller annat sätt, högt sannolikt, förr eller senare att komma till korta. Så en av grundpelarna i att ens få in några vintermil är att skaffa en vintercykel. Kanske en gammal mountainbike eller ännu hellre en mångsidig gravelhoj? För att minimera problemen med frusna vajrar är hydrauliska bromsar verkligen att föredra. Har du inte elektroniska växlar så se till att hålla växelvajrar rena och smorda. Är det mer blött än fruset och du ska köra i grupp är det läge för extra långa skärmar med ”kompislapp” så att både du och cyklisten bakom dig slipper sprut från vägen. 

2. Satsa på dubb
Steget över till dubb kan kännas lite omständigt men vill man skapa en bättre grund för möjligheter till vintercykling kan det vara nödvändigt. Optimalt har man två hjulset, så man enkelt kan växla hjul och däck efter väder. Ett annat allternativ är att bara köra dubb fram, det räcker oftast ganska långt. Tänk bara på att dubbdäck bjuder på extra mycket motstånd. 15 mil på dubbdäck kan kännas som det dubbla på vanliga däck.

3. Vinterprylar
Satsa på ordentliga vinterkläder som både håller kyla och vatten borta. Lager- på lagerprincipen är viktig med underställ närmast kroppen, därefter isolering och ytterst ett skyddande skal. En nyckel här är riktiga vinterbibs, de är lite mer fodrade och bör vara vindtäta framtill.

Vintrigt kit från Pearl Izumi
Vintrigt kit från Pearl Izumi

4. Fötter
Fötter och händer är svårast att hålla varma. Enklaste lösningen är att in vestera i ett par riktiga vinterskor. För lite mer flexibilitet kan du
välja en storlek större på skorna så du kan ha extra tjocka strumpor utan att det blir för trångt. Isolera utrymmet där klossen sitter under skon, den är en effektiv köldbrygga. Läs mer om hur du håller fötterna varma i vinterskorna  Är vinterskor en för dyr investering räcker ett par tjockare skoöverdrag i neopren ofta långt. Är du redigt frusen kan det vara läge för ett par elektroniska värmesulor.

5. Händer
Även här är det läge för en liten investering och att tänka ”lager på lager” En av de mer smidiga versioner som finns är cykelspecifika ”lobsterhandskar.” De håller värmen bra utan att vara för klumpiga. För de allra kallaste dagarna så kompletterar man med en tunn innerhandske i merino. För den riktigt frusne kan det vara läge att satsa på barmitts eller styrmuffar.

6. Hitta en lösning som gör att du enkelt kan tvätta din cykel
Att komma hem lite blöt och kall efter en vintertur och bli ännu blötare och kallare av att stå ute i kylan för att få din cykel ren kommer knappast göra susen för vinterns cykelmoral. Leta reda på en vattenslang nära dig, preppa en spann med varmt vatten eller satsa på någon av de nya batteridrivna högtryckstvättarna. 

7. Reflexer och lysen
Var noga med säkerheten. Att vara utan reflexer eller lysen när mörket faller är direkt livsfarligt. Även om det är ljust ute kan det vara bra om du har lite färg på kläderna så att du verkligen syns. Läs mer om hur du syns bättre i trafiken

8. Tänk på rundan
En vinterrunda kräver kanske lite extra planering. 15 mil på vinterna är inte samma sak som 15 mil på sommaren. Tänk hellre i tid. Plattare rundor kan vara att föredra, då slipper man bli varm uppför och kall utför.

9. Glöm inte energin och drickan
I kylan kan det vara svårare att få i sig energi, men bara för att vintercyklingen kanske går långsammare tar den knappast mindre energi. Tänk på att bars lätt fryser och blir hårda, gels må bli kalla men kan ändå vara lättare att få i sig.

Isglass må vara gott en varm sommardag men är mindre roligt på en kall vinterdag. Enklaste lösningen för att hålla isen borta en liten stund längre är isolerade vattenflaskor som man fyller med varmt vatten och sedan spetsar med lite elektrolyter. Vill du vara helt säker på att drycken inte ska frysa kan du köra med vätskerygga. Glöm inte bort att ha isolering runt slangen, eller frekvent dränera tillbaka vätskan i blåsan.

10. Njut!
Ja, vintercykling kan stundtals vara lite omständigt och tufft men belöningen är därefter. För nog är det ibland som att hitta ett lyckopiller i botten på en surströmmingsburk, sällan njuter man så mycket som då!