Nytt poddavsnitt: ”Tänk om man kunde göra om träning till ett läkemedel. Wow, vilken mirakelmedicin.”

Nytt poddavsnitt: ”Tänk om man kunde göra om träning till ett läkemedel. Wow, vilken mirakelmedicin.”


I en oansenlig korridor på Karolinska Sjukhuset i Solna möter Henrik Frenkel professorn Miia Kivipelto, som leder ett världsomspännande forskningsprojekt kallat World Wide Finger. Det är det första större projektet som kan visa att patienter med minnessjukdomar kan förbättra aktiviteten i sina hjärnor på ett remarkabelt sätt enbart med hjälp av träning och förändringar i livsstilen.

Ibland kan ett avstånd som 50 meter kännas som det låg på andra sidan jordklotet. Så tänker jag när jag lämnar mig egen mottagning på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, öppnar två trista dörrar och kommer till FRAMTIDEN.

Där i en obetydlig korridor, huserar ett av världens mest uppmärksammade forskningsprojekt, lett av professor Miia Kivipelto. Hon ligger bakom den sk FINGER-metoden där man utgår ifrån olika livsstilsfaktorer för att fördröja och bromsa kognitiv svikt, Alzheimer och demens.

Hennes forskning, först utvecklad i Finland, visar att träning och motion, ändrad kost, bättre sömn, social träning och hjärngympa på ett radikalt sätt både påverkar patienters minne och livskvaliteten, och uppskjuter själva insjuknandet.

Jag bjuder in Miia Kivipelto till min podd. Det blir ett samtal som ger mig så mycket kunskap och hopp att jag lyckligt studsar ut från studion. Hjärnan är märkligt elastisk. Och även om du har sjukdomar som bryter ner dina hjärnceller, så kan du stärka synapserna på egen hand. Du kan med andra ord bygga upp en hjärnreserv som till delar kompenserar vad t ex Alzheimer förstör.

Även om du har sjukdomar som bryter ner dina hjärnceller, så kan du stärka synapserna på egen hand.

”Tänk om man kunde göra ett läkemedel av motion och träning. Wow, det skulle bli en mirakelmedicin”, säger hon på sin sjungande finlandssvenska. Miia Kivipeltos forskning sprids som en löpeld över världen. Länge fnyste de sk labbforskarna, rockstjärnorna i den här märkliga och slutna världen, åt den här typen av ”mjukisexperiment”.

Fast i en tid när läkemedelsbolagen kastat hundratals miljarder i sjön på olika botemedel som visat sig verkningslösa, och ibland rent av farliga, börjar många forskare nu acceptera att Alzheimer är en oerhört komplex sjukdom (en del säger 100 gånger mer komplex än cancer).

Miia Kivipeltos forskning sprids som en löpeld över världen.

Fundamentalisterna inom forskningsvärlden som hela tiden gått på det sk amyloidspåret – som skulle orsaka placken – är inte lika självsäkra. Och mer mjuk och patientnära forskning, typ den som bedrivs av Miia Kivipelto, vinner gehör. I podden går Miia och jag igenom mitt liv och min karriär, för att utröna vad som kan ha orsakat mina minnesproblem. Stress, för lite sömn, för mycket bilåkande, för lite motion, en liten stroke och hjärtflimmer finns på minussidan. Jag tror många av er som läser detta också ligger i farozonen. (Fast nu har jag åtgärdat många av mina brister, med råge. Inte ens godisgrisen Henrik finns längre!)

I podden går Miia och jag igenom mitt liv och min karriär, för att utröna vad som kan ha orsakat mina minnesproblem.

I hälften av de 500 mail som jag har fått under den här hösten med podd och blogg, kommer frågan om livstil och kosttillskott upp för att stimulera hjärnan och immunförsvaret. Så jag frågar Miia Kivipelto. Vi går igenom mitt skafferi av kosttillskott. Lyssna själv vad hon svarar.

Lyssna här på den spännande och livsbejakande podcasten med Miia Kivipelto


Du måste vara inloggad för att kommentera. Bli medlem

Därför är kallbad bra för hälsan

Därför är kallbad bra för hälsan


Flera nya studier visar på positiva hälsofördelar som kallbad ger. I en stor finsk studie, bland 1 000 finska vinterbadare, uppgav närmare 70% att de fått ett bättre psykiskt välmående efter att de börjat vinterbada.

Det finns många positiva effekter av kallbad. Kallbadare får både minskade halter av stresshormoner, ett stärkt immunförsvar, bättre smärttålighet, minskad infektionskänslighet och bättre sömn. Enligt psykologen och författaren Helena Kubicek Boye får vinterbadandet oss att även utveckla förmågan att hantera stress, oro och ångest.

Karl Hultén, magister i biomedicin vid Linköpings universitet menar att kroppen svarar med hundratals fysiologiska reaktioner när man kallbadar. Bland annat frisätts adrenalin och oxytocin, kroppens eget lyckopiller. Utsöndringen av endorfin brukar beskrivas som ett lyckorus och endorfiner fungerar även antidepressivt, vilket gör att vinterbadande förbättrar humöret.

Men personer som exempelvis har kärlkramp eller haft en hjärtinfarkt bör däremot undvika iskalla bad då blodtrycket höjs kraftigt när man kallbadar.

Har du testat kallbad? Tagga oss gärna på Instagram #springtimefriends om du har någon härlig bild att dela från din upplevelse!

Källa: LIU / KI / Suomen Latu / SvD

Prova 2 nr för endast 19 kr!

Prova 2 nr för endast 19 kr!


Nu får du chansen att testa 2 nr av Runner’s World. Du får tidningen bekvämt hem i brevlådan. Du får även tillgång till låst material på webben och hela vårt digitala arkiv där du förutom Runner’s World även kan läsa Bicycling och Vasalöparens digtitala tidningar i din läsplatta eller mobil. Inte nog med det! Du får som prenumerant 20% på löparskor och kläder hos Runner’s Store, rabatter på löp- och träningsresor med mera!

Värmande morotssoppa – perfekt kalla vinterdagar

Värmande morotssoppa – perfekt kalla vinterdagar


Recept av Dietistens Val: Vår favoritsoppa av alla! Kanske kul att veta är att morot är en av de grönsaker som man skulle kunna säga är nyttigare att äta tillagad än rå.

Anledningen är att, när moroten finfördelas och hettas upp, och dessutom intas ihop med fett så kan kroppen ta upp dess innehåll av betakaroten så mycket bättre! Och betakaroten är en antioxidant och också en så kallad provitamin A, som betyder att den kan omvandlas till vitaminet i kroppen.

Tid: 30 min
Ingredienser 6-8 portioner. Du behöver:
2 klyftor vitlök
6 cm ingefära
1 röd chili
1 kg morötter + 2 morötter till
2 dl rosade jordnötter
2 tetra kokosmjölk, á 250ml
2 lime

Att ha hemma: 2 msk rapsolja, 2 msk grönsaksfond, 1 msk soja, 1 tsk honung, salt och peppar

Gör så här:
1. Skala och hacka vitlök och ingefära. Hacka chili och slanta alla morötter, utom två.

2. Hetta upp olja i en stor kastrull och fräs vitlök, ingefära och chili tills löken mjuknat men inte tar färg. Tillsätt morötter och fond. Fyll på med vatten så att morötterna precis täcks och låt koka tills morötterna är mjuka, ca 15min.

3. Riv de två sparade morötterna grovt. Riv zest från en lime.

4. Mixa jordnötterna och tillsätt soja, honung, och 1 msk limejuice. Späd med vatten tills lagom krämig konsistens.

5. Häll av lite av kokvattnet men spara det. Mixa soppan slät. Tillsätt kokosmjölk, späd med kokvattnet tills önskad konsistens och smaka av med limejuice, salt och peppar.

6. Servera soppan het och toppa morotsriv, jordnötspesto och limezest.

Behöver vi sova mer på vintern?

Behöver vi sova mer på vintern?


Nu befinner vi oss i den mörkaste tiden på året och du kanske känner dig lite tröttare än vanligt? Ny forskning från Umeå Universitet belyser vikten av goda sömnvanor under årets alla årstider och framförallt under den mörka vintertiden.

Sömnen är oerhört viktigt för vår hälsa. Senare forskning har visat att hjärnan rent bildligt ”tvättas” under sömnen. Vi får en skjuts av tillväxthormon som reparerar våra celler. Om vi sover för lite får vi både sämre inlärnings- och koncentrationsförmåga.

Viktigt med regelbundna sovtider

Genom att se till att vi går och lägger oss ungefär samma tidpunkt varje dag, även på helgen, och går upp vid ungefär samma tidpunkt varje dag. Att vi äter måltider vid regelbundna tider, har social samvaro på dagen och genom att leva hälsosamt. Fysisk aktivitet hjälper också väldigt mycket.

Behöver vi sova mer på vintern?

Rent kroppsligt behöver vi inte sova mer på vintern. Men det kan ibland kännas som det. Det beror på att vårt sömnhormon, melatonin, utsöndras i kroppen vid mörker. Det är mörkret som säger till kroppen att vi ska slå på melatoninet, och därför har vi högre melatonin halter i kroppen på vintern och vi vill sova mer.

Källa: Umeå Universitet

Tips för ett välmående 2021 – Cecilia Gustafsson

Tips för ett välmående 2021 – Cecilia Gustafsson


Ofta gör vi upp nyårslöften kring träning och kost men det är flera viktiga faktorer som påverkar vår hälsa. Så här några veckor in på det nya året ger vår ambassadör Cecilia Gustafsson sina bästa tips för välmående och balans.

Lyssna på hennes pratfilm med tre tips kring:

  • Medveten närvaro
  • Teraupetisk träning 
  • Perspektiv

Ta även del av en skön återhämtande film med yinyoga-rörelser via länken här

Varma nyårshälsningar från Cecilia
Instagram @holistictraining


Du måste vara inloggad för att kommentera. Bli medlem

Smoothie med bönor, mango och gurkmeja

Smoothie med bönor, mango och gurkmeja


Recept av Dietistens Val: Vi fortsätter denna vecka på temat smoothies! Här kommer ett riktigt spännande recept på en god smoothie där vi mixat både mango, banan, havtorn, gurkmeja och vita bönor! Med bönor i smoothien blir den mättande, krämigare och bidrar med lång mättnad och bra fibrer.

Ingredienser för 2 portioner:
2 dl fryst mango
1 dl havtorn (eller havtornsjuice)
1 banan
1 dl kokta stora vita bönor
1 tsk gurkmeja
1 krm vaniljpulver
2-4 dl havredryck

Gör så här:
Mixa mango med havtorn, skalad banan, bönor, gurkmeja och vaniljpulver. Späd med havredryck till lagom konsistens.  Klar att dricka, spara i kyl eller i termos.