Jag vill vara med i Friskis & Sjukis!

Jag vill vara med i Friskis & Sjukis!


Jag är inte dement. Jag vill inte bli dement. Jag vet inte ens om jag kommer att bli dement. Och jag hatar ordet dement. Ta del av journalisten Henrik Frenkels fortsatta berättelse om ett liv mellan sjukdom och hälsa.

Jag har någon form av kognitiv sjukdom. Samtliga fyra stora minnesutredningar visar på det, liksom en MR-röntgen. Min diagnos är Mild Cognitive Impairment (MCI), vilket översätts till lindrig minnesstörning. Uppemot 50 % av de som har MCI kommer att utveckla Alzheimer. Min läkare berättade när jag fick min diagnos att ”jag ska förbereda mig på att jag kommer att utveckla Alzheimer.”

Jag befinner mig i ett gränsland, som jag delar med många, många tusen andra som fått sin diagnos i ett tidigt stadium. I takt med allt bättre diagnostik kommer man framöver att upptäcka kognitiva sjukdomar i mycket tidiga skeden. Vi är alltså gruppen friska sjuka. Och vi har många friska år framför oss, om vi sköter oss.

Vi fungerar rätt bra i vardagen. Många av våra kognitiva brister kompenserar vi med nya rutiner. Inte försöka göra tre saker samtidigt (för då glömmer man två av dessa). Aldrig lämna spisen när man satt på en platta. Stå kvar vid kaffeapparaten när man tryckt fram en kaffe. Lägga plånbok, mobil och nycklar på varandra i hallen. Ha järnkoll på sin digitala agenda. Googla på personer man ska träffa, inte minst för att känna igen dem. Skriva lappar och listor, listor och lappar.

Många av oss som får en diagnos måste göra ett val. Ska vi bli vår sjukdom, även om vi kan leva med den. Eller ska vi vara i våra friska liv. Läkarna vittnar om att alla som får någon form av Alzheimerdiagnos hamnar i chock. Många blir deprimerade, hamnar i apati, kanske i självömkan. Familjen drabbas sannolikt ännu mer, med tankar om en mörk framtid.

Vi grät över den framtid vi aldrig trodde oss få, lyfte fram all vår oro och värsta mardrömmar.

Jag gjorde mitt val redan efter några dagar. Min Lena och jag åkte ut till landet efter att jag fått det chockerande beskedet att jag ”troligen kommer att utveckla Alzheimer”. Vi grät över den framtid vi aldrig trodde oss få, lyfte fram all vår oro och värsta mardrömmar. Demonerna fick dansa fritt. På söndagskvällen torkade vi våra tårar, snöt oss och bestämde oss för att nu ska vi vara i våra friska liv. (Även om jag så klart märker att Lena någon gång går undan, när hon tror att jag inte ser, och gråter en stund.)

Jag är alltså ”friskt sjuk”, och gör allt vad jag kan för att styra mitt eget öde. Min läkare har hjälpt mig lite på traven med sk symtomlindrande medicin som dopar mina synapser. Jag tränar som en 30-åring, sover som ett barn med hjälp av medicin, äter sunt, lever sunt, håller igång hjärnan och tvingar mig att vara i sociala sammanhang. Det är check och kryss i varje ruta. Till och med sockret har jag lämnat. Många menar ju att Alzheimer egentligen borde kallas för diabetes 3.

I takt med allt bättre diagnostik kommer man framöver att upptäcka kognitiva sjukdomar i mycket tidiga skeden.

Googla på ”demens” så är definitionen utan sinne. Vem vill ha utan sinne stämplat i pannan? Alla säger att namnet Alzheimer är stigmatiserande. Jag tror att det är ordet dement som skrämmer oss. Det här att sakta förlora sina förmågor. Först närminnet. Sedan möjligheten att hitta. Förmågan att inte klara sig i vardagen utan hjälp. Och så pang har du bilden som du matats med i alla filmer och TV-reportage. Rullstol. Tom blick. Salivsträng.

Ändå är det så att om man, som jag, fått en diagnos på någon form av kognitiv sjukdom, så styrs man hela tiden mot ordet DEMENT. (Och det blir min poäng denna gång i bloggen.) Alzheimer är en demensjukdom. På samma sätt som man kan ha cancer, men inte är cancer, så är det med demens. Man kan ha sjukdomen, men man är inte dement. (Hoppas poängen är upplockad!)

Om man med en färsk diagnos vill veta mer, hamnar man snabbt hos Svenskt Demenscentrum, en stiftelse som jobbar på uppdrag av Socialstyrelsen och finansieras av regeringen. Det är en fantastisk faktabas om allt som har med demens att göra. (Där finns även en filmad intervju med mig). De ger även ut handboken ”För dig med demenssjukdom”. Allt där är vällovligt, kunnigt och pedagogiskt. Och allt går ut på att man kommer att förlora sina sinnen.

Alzheimer är en demensjukdom. På samma sätt som man kan ha cancer, men inte är cancer, så är det med demens.

Men har man en tidig diagnos, så är det inte den klubben jag vill hänga med i första taget. Som anhörig finns det mängder av föreningar, facebook-grupper och digitala stöd. Det är en värld av kunskap, gemenskap, frustration, tröst och styrkekramar. För dig som patient med en tidig diagnos, och med ambitionen att hålla dig i det friska livet, finns nada utöver käcka klappar på axeln och patroniserande uppmaningar att omfamna livet.

Det är som om hela sjukvårdssystemet bara sitter och väntar på att få välkomna dig in i demensvärlden. Där finns resurserna, verktygen och kunskapen. Och då kan de som jobbar med omsorg göra lite nytta. Men vi som vill hålla oss friska, och behålla vår friska identitet, får klara det på egen hand.

Det är som om hela sjukvårdssystemet bara sitter och väntar på att få välkomna dig in i demensvärlden.

Visst, det finns en hel värld av livsstilsprofeter som tjänar stora pengar på att predika att du kan besegra din sjukdom via tro, hopp och lite kosttillskott. Storsäljaren är Dale Bredesens Slutet för Alzheimer, enligt reklamen ”en banbrytande flerstegsplan för att förhindra och hejda alzheimer genom att ge oss kontroll över de 36 faktorer som triggar sjukdomen”. Jag blir sjuk bara jag tänker på allt jag måste göra för att hålla mig frisk.

En av mina bästa vänner är Johan Holmsäter. Han startade för över 40 år sedan Friskis & Svettis, ett livsverk väl i klass Ingvar Kamprads Ikea. (Frånsett att Kamprad blev multimiljardär. Det blev inte Johan.) Jag kom att tänka på Friskis häromdagen, när jag ömkade mig över att vi friska sjuka är en bortglömd grupp. Varför inte starta ”Friskis & Sjukis”, en förening där patienter med tidiga diagnoser får stöd och hjälp att vara friska. För det här med demens gör ingen glad. Eller frisk.

Henrik berättar löpande om sin resa mellan sjukdom och hälsa här på vår sajt. Läs hans tidigare inlägg här.
På hans egen hemsida finns också fler bloggar och information.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Bli medlem

Värmande morotssoppa – perfekt kalla vinterdagar

Värmande morotssoppa – perfekt kalla vinterdagar


Recept av Dietistens Val: Vår favoritsoppa av alla! Kanske kul att veta är att morot är en av de grönsaker som man skulle kunna säga är nyttigare att äta tillagad än rå.

Anledningen är att, när moroten finfördelas och hettas upp, och dessutom intas ihop med fett så kan kroppen ta upp dess innehåll av betakaroten så mycket bättre! Och betakaroten är en antioxidant och också en så kallad provitamin A, som betyder att den kan omvandlas till vitaminet i kroppen.

Tid: 30 min
Ingredienser 6-8 portioner. Du behöver:
2 klyftor vitlök
6 cm ingefära
1 röd chili
1 kg morötter + 2 morötter till
2 dl rosade jordnötter
2 tetra kokosmjölk, á 250ml
2 lime

Att ha hemma: 2 msk rapsolja, 2 msk grönsaksfond, 1 msk soja, 1 tsk honung, salt och peppar

Gör så här:
1. Skala och hacka vitlök och ingefära. Hacka chili och slanta alla morötter, utom två.

2. Hetta upp olja i en stor kastrull och fräs vitlök, ingefära och chili tills löken mjuknat men inte tar färg. Tillsätt morötter och fond. Fyll på med vatten så att morötterna precis täcks och låt koka tills morötterna är mjuka, ca 15min.

3. Riv de två sparade morötterna grovt. Riv zest från en lime.

4. Mixa jordnötterna och tillsätt soja, honung, och 1 msk limejuice. Späd med vatten tills lagom krämig konsistens.

5. Häll av lite av kokvattnet men spara det. Mixa soppan slät. Tillsätt kokosmjölk, späd med kokvattnet tills önskad konsistens och smaka av med limejuice, salt och peppar.

6. Servera soppan het och toppa morotsriv, jordnötspesto och limezest.

Prova 2 nr för endast 19 kr!

Prova 2 nr för endast 19 kr!


Nu får du chansen att testa 2 nr av Runner’s World. Du får tidningen bekvämt hem i brevlådan. Du får även tillgång till låst material på webben och hela vårt digitala arkiv där du förutom Runner’s World även kan läsa Bicycling och Vasalöparens digtitala tidningar i din läsplatta eller mobil. Inte nog med det! Du får som prenumerant 20% på löparskor och kläder hos Runner’s Store, rabatter på löp- och träningsresor med mera!

Behöver vi sova mer på vintern?

Behöver vi sova mer på vintern?


Nu befinner vi oss i den mörkaste tiden på året och du kanske känner dig lite tröttare än vanligt? Ny forskning från Umeå Universitet belyser vikten av goda sömnvanor under årets alla årstider och framförallt under den mörka vintertiden.

Sömnen är oerhört viktigt för vår hälsa. Senare forskning har visat att hjärnan rent bildligt ”tvättas” under sömnen. Vi får en skjuts av tillväxthormon som reparerar våra celler. Om vi sover för lite får vi både sämre inlärnings- och koncentrationsförmåga.

Viktigt med regelbundna sovtider

Genom att se till att vi går och lägger oss ungefär samma tidpunkt varje dag, även på helgen, och går upp vid ungefär samma tidpunkt varje dag. Att vi äter måltider vid regelbundna tider, har social samvaro på dagen och genom att leva hälsosamt. Fysisk aktivitet hjälper också väldigt mycket.

Behöver vi sova mer på vintern?

Rent kroppsligt behöver vi inte sova mer på vintern. Men det kan ibland kännas som det. Det beror på att vårt sömnhormon, melatonin, utsöndras i kroppen vid mörker. Det är mörkret som säger till kroppen att vi ska slå på melatoninet, och därför har vi högre melatonin halter i kroppen på vintern och vi vill sova mer.

Källa: Umeå Universitet

Tips för ett välmående 2021 – Cecilia Gustafsson

Tips för ett välmående 2021 – Cecilia Gustafsson


Ofta gör vi upp nyårslöften kring träning och kost men det är flera viktiga faktorer som påverkar vår hälsa. Så här några veckor in på det nya året ger vår ambassadör Cecilia Gustafsson sina bästa tips för välmående och balans.

Lyssna på hennes pratfilm med tre tips kring:

  • Medveten närvaro
  • Teraupetisk träning 
  • Perspektiv

Ta även del av en skön återhämtande film med yinyoga-rörelser via länken här

Varma nyårshälsningar från Cecilia
Instagram @holistictraining


Du måste vara inloggad för att kommentera. Bli medlem

Smoothie med bönor, mango och gurkmeja

Smoothie med bönor, mango och gurkmeja


Recept av Dietistens Val: Vi fortsätter denna vecka på temat smoothies! Här kommer ett riktigt spännande recept på en god smoothie där vi mixat både mango, banan, havtorn, gurkmeja och vita bönor! Med bönor i smoothien blir den mättande, krämigare och bidrar med lång mättnad och bra fibrer.

Ingredienser för 2 portioner:
2 dl fryst mango
1 dl havtorn (eller havtornsjuice)
1 banan
1 dl kokta stora vita bönor
1 tsk gurkmeja
1 krm vaniljpulver
2-4 dl havredryck

Gör så här:
Mixa mango med havtorn, skalad banan, bönor, gurkmeja och vaniljpulver. Späd med havredryck till lagom konsistens.  Klar att dricka, spara i kyl eller i termos.

Supernyttig grönkålssmoothie

Supernyttig grönkålssmoothie


Recept av Dietistens Val: Grönkålssäsongen är här. Varför inte testa att göra en smoothie på denna gröna supergrönsak? Grönkål är fullproppad med c-vitamin, kalcium och nyttiga fibrer. Kombinera med apelsin, banan och ingefära och du får en grymt god och mättande frukost- eller mellanmålssmoothie!  

Ingredienser för 4 portioner:
5 grönkålskvistar (eller spenat)
4 dl pressad apelsin eller apelsinjuice
2 tsk malen ingefära
250 g fryst mango
1 banan
2 dl havredryck

Gör så här:
Repa grönkål och ta bort den grova nerven. Mixa grönkål med apelsinjuice till slät konsistens. Tillsätt ingefära, mango, banan och havredryck och mixa slätt. 

 Pst! Det går såklart utmärkt med färsk ingefära också!