Ny vallakväll på Bromma Skidsport

Ny vallakväll på Bromma Skidsport


I slutet av november arrangerade vi en mycket uppskattad vallakväll tillsammans med skidproffsen på Bromma Skidsport. Under kvällen fick vi lära oss allt om glid och fäste, hur man vallar på olika sätt, hur man sköter sina skinskidor och hur man väljer rätt skidor. Efter kursen hölls även butiken öppet för oss och vi fick 20% i rabatt på ordinarie priser.  

Eftersom det blev en så lyckad kväll så har vi nu bokat en ny vallakväll med samma upplägg.

Tid: 28 januari, klockan 18:00  
Plats: Bromma Skidsport, Drottningholmsvägen 324 i Bromma utanför Stockholm.
Pris: 100 kr för dig som är medlem i Springtime Sports Club, icke medlem: 250 kr.
Kod: Springtimevalla vid bokning för avdragen rabatt.

Boka här: länk till bokning

Varmt välkommen till en trevlig och lärorik kväll i längdskidornas tecken!


Landa lugnt hemma – Ta del av Cecilias tips!

Landa lugnt hemma – Ta del av Cecilias tips!


Nu stundar en helg och i den tid vi befinner oss är vi troligtvis mer tvingande till att landa hemma. Landa lite mer med oss själva. Här kommer några fina tips från Cecilia Gustafsson som kan inspirera dig till att faktiskt kunna ta vara på tiden som ges.

Om vi vill se något positivt med den här utmaningen vi just nu är i – så skulle det kunna vara att vi får tid till återhämtning, en halvhalt i en snabb värld och i ett brådskande liv. Kanske öppnas en dörr till reflektion, att göra sådant du länge tänkt ta tag i men inte gjort, eller att göra något du ofta längtar efter men inte riktigt tyckt dig ha tid till. Om man övervinner den rastlösa känslan, kan en tillvaro hemma kanske bli återhämtande och till och med njutbar. Istället för att vilja fly bort från sig själv, kanske man kan komma närmare?  

Städa och rensa

Rensa garderober och skåp, sortera ut och släng. Städa i hörn du annars inte hinner komma åt. Bara det är en handling för förnyelse och ny energi.
Kul bok om städning: Konsten att städa : förändra ditt liv med ett organiserat hem eller Mindful Home – Fyll ditt hem och liv med ny energi

Reflektion 

Skriv 100 saker på på vad du vill ha i livet, gå igenom den och markera vilka 20 som är viktigast för dig och varför. Läs eller lyssna på böcker i ett ämne du tycker ger glädje och energi. En fin reflektionsbok som ger kraft och insikt är Ord för dagen 365 texter för styrka & sinnesro.
Skaffa en snygg notebook och bra pennor i olika färger och låt tankar, planer, idéer, to dos och små skisser växa fram i den som dokument för den här perioden.
Lyssna gärna på min föreläsning om IKIGAI –  den japanska modellen för välmående och hållbarhet – där kan du hitta riktlinjer och inspiration för ditt arbete/företag/livstillvaro.

Skriv

Att kreativt flödesskriva, är ett sätt att nysta ut grubblerier och att bli tydligare för sig själv. Börja helt enkelt med ”Jag vill skriva om” eller ”Jag minns” eller ”Jag ser” och låt handen röra sig oavbrutet utan stopp eller redigering av grammatik eller stavning i ca 10 minuter. 
Tips på bok: Wild Mind.  

Gör något kreativt, lär dig något nytt 

Att lära sig något höjer dopaminet, även att göra något för någon annan, som att hjälpa, ge uppmuntran eller skicka snälla meddelanden och komplimanger. Lyssna på olika duktiga och spännande gäster i Framgångspodden eller Sunshinepodden. Prenumerera på Skillshare.com  som har online kurser i olika kreativa uttryck, lär dig meditation och yoga hos t.ex. yogobe.com eller hos mig på movdoo.com

Vila, sakta ner, gå inåt 

Ta ett lugnare tempo överlag, låta saker få ta tid istället för att hastas igenom. Praktisera dagligen yinyoga och eller meditation och låt nervsystemet vila från omvärld och katastrofkänsla. I nuet och i vårdandet är det enklare att må bra och inte bli rädd eller stressad av saker som händer. Om du inte är van med yoga eller meditation – ta gärna hjälp av filmen nedan eller tidigare yogaklass som finns här. Alternativt kika in i min online studio.

Efter ett tag kanske du kan praktisera själv utan hjälp. 

Ha det bra, håll dig lugn och……
go yinside  

x Cecilia 


Prova 2 nr för endast 19 kr!

Prova 2 nr för endast 19 kr!


Nu får du chansen att testa 2 nr av Runner’s World. Du får tidningen bekvämt hem i brevlådan. Du får även tillgång till låst material på webben och hela vårt digitala arkiv där du förutom Runner’s World även kan läsa Bicycling och Vasalöparens digtitala tidningar i din läsplatta eller mobil. Inte nog med det! Du får som prenumerant 20% på löparskor och kläder hos Runner’s Store, rabatter på löp- och träningsresor med mera!

Hemmaträning ”Unite”

Hemmaträning ”Unite”


Elin Bjärkstedt ger er här ett nytt inlägg om hemmaträning och vi tänker att det ska vara precis så enkelt och avskalat som en ”hemma-film-snutt” kan visa. Har du svårt med motivationen när du ska träna där hemma på egen hand? Läs Elins tips och testa hennes kettlebellpass!

Det är maffigt att se att så många har motivation att träna hemma! Men jag ska vara ärlig, jag kan tycka det är svårt med drivet ibland. Det är inte alls lika lätt att få fart på kroppen när inte den sociala dimensionen i träningen finns där på samma sätt. Hemma är det så mycket annat som lockar. Netflix, disken, en lång skön dusch… Känner du igen dig? Här är mina bästa tips för att få hemmaträningen gjord:

  • Byt om till träningskläder så fort du kommer hem.
  • Forskning visar att man får motivation av att göra, så att börja är det viktigaste. Bestäm dig för 10 minuter. Då är allt över det en bonus. Vänta inte på inspiration.
  • Min son (som är 15 år) brukar be mig räkna ner när han ska göra något jobbigt, t.ex. gå upp på morgonen. 3-2-1 GO! Ibland gör jag det till mig själv när jag ska sätta igång. Det ger den sista skjutsen att resa sig upp.
  • Sänk kraven. 10 armhävningar, 10 situps och 10 knäböj om dagen ger 210 rep på en vecka. Det blir 840 på en månad. Lite träning gör skillnad!
  • Tänk på dig själv som en tränande människa, bara genom att promenera ibland och ta trapporna är du fysiskt aktiv. Forskning om motivation visar att vi lättare håller vanor som stämmer överens med vår självbild.
  • Lägg ut på instagram eller andra sociala medier. Det stärker din identitet som tränande människa och blir som att vi tränar tillsammans, fast på varsitt håll!

Dagens pass tillägnar jag en mailskrivare som jag träffade på ett av Springtimes Training Camp i Portugal. Helena visade sig vara en naturbegåvning när det kommer till frivändningar och fortsatte så smått när hon kom hem. Dessutom jobbar hon som undersköterska i äldrevården och sådana hjältar vill vi ju peppa lite extra just nu!

Kettlebellpass  ”Helena”:

10 Uppresningar från sittande med kb i famnen, växla uppklivningsben.
10 svingar, växla hand.
10 roddar per arm. 
5 armhävninga per arm, med kula.
(1 min vila, frivilligt)
x 5 varv

Kettlebellpass ”Helena”

I det här passet får du enbensträning, bålträning, höftfällningar, drag och press och totalt 200 repetitioner. Det må se enkelt ut och svårare än så här behöver det inte vara att röja igenom kroppen.  I filmen har jag en 16kg kettlebll. Anpassa vikt så du kan göra hela varvet obrutet.

Jag ville göra ett kettlebellbass som ger benen och baksidan lite kärlek, eftersom vardagen kan innebära mycket sittande.  Och som avslutningsutmaning skulle jag vilja se lite bakåtböjningar som är motsatsen till att sitta hukad framför datorn. Gör dina bästa halvbryggor eller helbryggor och tagga gärna @springtimesportsclub och @elinbjarkstedt om du lägger upp dom på instagram, så ses vi lite i sociala medier. Hemmaträning unite – fast i våra egna hem!

Olika bryggvarianter att inspireras av:

Hör av dig om du har några frågor eller om det är någon övning du vill att jag tar upp lite extra.

Hälsningar från Elin!


Run Happy Löpardagen flyttas

Run Happy Löpardagen flyttas


Löpardagen Run Happy med Runner’s World, Brooks och Springtime flyttas på grund av coronasituationen. Nytt datum är 30 augusti!

Vill du få en endorfinkick utöver det vanliga och förkovra dig inom löpning? Då är löpardagen Run Happy något för dig – en heldag på Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) i Stockholm, där Runner’s World i samarbete med Brooks bjuder på spännande föreläsningar, workshops och löpklasser med några av Sveriges bästa löpare, experter och löpledare. 

Under dagen får du träna och inspireras av Springtime Sports Club:s ambassadör Mustafa ”Musse” Mohamed, Anders Szalkai, Fredrik Zillén, Camilla Rahm, Mikaela Arfwedson och Mikael Mattsson.

Som medlem i Springtime Sports Club får du 300 kr i rabatt per person. Ange kod: SPORTSCLUB, vid bokning.

LÄS MER OCH BOKA HÄR


Sov dig frisk – och snabb!

Sov dig frisk – och snabb!


Alla sover, men långt ifrån alla bemästrar konsten att sova gott i vårt allt mer stressade samhälle. Det pågår just nu intensiv forskning världen över kring sömnens betydelse för vår hälsa, och det ges ut allt fler böcker om sömn.

Boken Sömn, sömn, sömn! skriven av sömnforskaren Christian Benedict och Runner’s Worlds Minna Tunberger handlar om vad sömnen gör för ditt psykiska mående och vilken betydelse sömnen har för att vi ska undvika sjukdomar som hjärtinfarkt, typ 2-diabetes och förkylningar.

Du får också veta hur du genom att springa på rätt tid under dygnet kommer att förbättra din sömn. Och under en god natts sömn får du chans att befästa det du tränat på under dagens löppass – man skulle kunna säga att sömnen är ett förlängt träningspass. Här bjuder vi på ett sammandrag ur boken.

Löp på dagen – stärk dygnsrytmen
En bra dygnsrytm är det bästa receptet för att sova gott. Och för att ställa in din dygnsrytm rätt krävs inte bara att du är ute i dagsljuset på dagarna och att du undviker blått ljus från smartphones på kvällarna. Det är också viktigt att förlägga dina löppass vid rätt tidpunkt. Du ska springa på dagen, gärna på förmiddagen, och undvika kvällspassen. 

Den inre klockan – den som styr vår dygnsrytm och när vi ska vakna och krypa till kojs – är något av det hetaste just nu inom vetenskapen. I fjol fick en hel värld upp ögonen för detta fenomen när Nobelpriset i medicin eller fysiologi delades ut till de forskare som kunde förklara hur dygnsrytmen styrs.

Men hur fungerar egentligen de inre klockorna? Det låter ju nästan som magi. Det är faktiskt inte svårare än att våra kroppar under evolutionen har anpassat sig efter dagsljuset och solens värmande strålar. Vi människor har haft störst fördel av att vara aktiva medan det är ljust och varmt ute, då det går att samla föda och lättare skydda oss från fiender. Utifrån detta har klockorna justerats. Precis som klockorna säger åt oss att vila på nätterna när det är mörkt och kallt ute och det då är svårare att hitta mat och hålla koll på faror. 

Det mest centrala för din dygnsrytm är dagsljuset. Dina ögon är allra känsligast för ljus på morgonen och på kvällen, just för att du ska gå upp när det är ljust och gå och lägga dig när det blir mörkt. På morgonen, när dagsljuset träffar ögonens näthinnor, så skickas signaler till den suprachiasmatiska kärnan (SCN) i hjärnan. Den är ett slags chefsklocka, den enda av kroppens många klockor som kan använda och omsätta ljus.

Chefsklockan har i uppgift att säga åt resten av kroppens klockor (det finns faktiskt en klocka i varje cell!) att »en ny dag är här, nu måste ni piggna till och se till att den här kroppen fungerar effektivt!«, så att ämnesomsättningen, din lever, dina njurar och dina andra organ jobbar på ordentligt igen efter att ha vilat och tagit igen sig under natten.

Chefsklockan skickar också signaler till olika hjärnområden som styr över vakenheten och säger att »nu ska du vara pigg«. Det är därför du kan vara uppe en hel natt och dra på dig en stor sömnskuld, alltså ett sömnunderskott, men ändå i viss utsträckning hålla dig vaken följande dag. Du har säkert någon gång upplevt att du har kommit hem från en fest och knappt sovit en blund under natten, och blivit förvånad över att du ändå står på benen dagen därpå och inte somnar. Det är just för att dagsljuset och chefsklockan kickar igång din klocka för vakenhet på morgonen. 

På kvällen är du, precis som på morgonen, extra känslig för ljus. Då vill kroppen att det ska vara mörkt för att du ska kunna sova och vila hjärnan och kroppen. Problemet är bara att det inte längre är becksvart när solen har gått ned. Inte heller tystnar sorlet i samhället på kvällen och flaggar om att det är dags att krypa till kojs.

Sedan drygt hundra år tillbaka finns det lampor som får oss att skjuta upp sänggåendet och sedan en ännu mindre bråkdels sekund i människans historia finns det ny teknik som gör att samhället är vaket och tillgängligt dygnet runt. Före glödlampans tid gick vi nog och lade oss när solen gick ned. 

I dag, när du kan tända lampor och hålla dig vaken sent på kvällen med datorer och smarta telefoner som utsöndrar ett dagsljusliknande ljus, blir det alltså svårt för kroppen att förstå att det är läggdags. Extra svårt för kroppen att inse detta blir det om du har hållit dig inomhus på dagen och inte exponerats för dagsljus. Då har du förvirrat kroppen, som inte längre vet om det är dag eller natt. Kroppen kommer därför att dröja med utsöndringen av mörkerhormonet melatonin, som ska skvallra om att det börjar dra ihop sig till sänggående.

Har du däremot varit ute under dagen så skickas signaler till din inre klocka som styr tröttheten på kvällen att du ska bli trött och sova. Det sker genom melatoninutsöndring ungefär två till tre timmar innan du brukar lägga dig på kvällen. Därför bör du som vill somna i tid och vill ha en väl fungerande dygnsrytm vistas mycket utomhus under dagen, helst på förmiddagen när ögonen är som mest ljuskänsliga.

Kort innan du brukar lägga dig börjar chefsklockan säga åt kroppen att »nu är det dags att sänka temperaturen«. Denna nedgång av kroppstemperaturen är en viktig signal till kroppens klockor att det är dags att varva ned, att det är natt nu. Lägsta punkten nås under nattens sista timmar när du har mycket drömsömn, ungefär mellan klockan 03 och 05. Då brukar kroppstemperaturen ligga runt 36 grader. Innan du vaknar, runt klockan 07, går temperaturen upp igen till cirka 37 grader.

Kroppen går in i ett slags dvala för att spara energi när du ska sova och för att alla organ ska få tid att vila och återhämta sig inför nästa dag. Magsäcken och tarmarna ska få ta en paus och inte behöva spjälka lika mycket mat, hjärtat ska få ta det lugnt när du inte springer omkring, och inte behöva pumpa ut syre i samma takt. Överhuvudtaget går ämnesomsättningen ned. Men hjärnan behöver nästan lika mycket energi som under dagen (förutom under djupsömnen, då hjärnans förbrukning går ned med cirka 10 procent) och eftersom du inte äter när du sover så måste övriga delar av kroppen spara energi. Och det görs genom att skruva ned temperaturen.

För att stärka din naturliga dygnsrytm bör du därför inte ha för hög temperatur i sovrummet, inte heller i resten av huset eller i lägenheten timmarna före sänggåendet. Du vill ju inte lura kroppen att tro att det är dag, då kommer du att ha svårare att komma till ro och somna. Har du svalare i rummet, runt 17–19 grader, kommer du att sova mer sammanhängande och slippa ständiga uppvaknanden. Då kommer du att ha lättare att komma ned i den återhämtande djupsömnen.

”Det är allmänt känt att många idrottare har svårt att sova. De får bland annat  adrenalinpåslag och en förhöjd kroppstemperatur av att röra sig så mycket som de gör.”

Motionera ute i det blå dagsljuset är bra för sömnen. Surfa i det blå ljuset från mobilen är dåligt.

Likaså gäller löpning och all sorts fysisk aktivitet – om du ägnar dig åt detta för nära inpå sänggåendet kommer du att höja kroppstemperaturen och lura kroppen att det fortfarande är dag. Därmed kommer du att få svårare att somna.

Men om du löptränar på rätt tid på dygnet, när de inre klockorna vill, då kommer löpningen att stärka din dygnsrytm och ge dig en bättre sömn. Egentligen är det inte särskilt svårt att räkna ut att du bör träna när det är ljust ute och din chefsklocka väcker resten av kroppens klockor, inklusive klockan för fysisk rörelse, för att säga: »Vakna, dags att ge dig ut och jaga och samla mat.« På kvällen nära läggdags, när det mörknar ute, börjar kroppen ladda för att spara energi och sänka kroppstemperaturen och du känner dig trött. Dina inre klockor signalerar då således: »Läggdags, varva ned!«

Om du motionerar under förmiddagen i det blå dagsljuset är du riktigt snäll mot din dygnsrytm. Du exponeras för massor av ljus som kommer att göra dig sömnig i rätt tid på kvällen och du får motion som förbrukar energi och gör dig trött framåt läggdags. När du tränar så signalerar din klocka för fysisk rörelse till din chefsklocka: »Hallå, jag är aktiv nu och jag kommer därför att behöva vila senare i kväll.«

Så vad händer då om du tränar strax före läggdags? Jo, du förvirrar din chefsklocka genom att säga: »Jag är inte trött, det är fortfarande dag«, och du blir piggare. När du tränar uppstår ett slags positiv flykt- och kampsituation i kroppen. På savannen sprang man för att klara sig från ett farligt djur eller för att fånga ett byte. Det handlade om liv och död, att vara alert och pigg för att kunna ha koll på byten och eventuella faror. Kroppen frisatte därför stresshormonerna adrenalin och kortisol. 

Även om det är få i dag som springer för sitt liv – utan i stället gör det för nöjes skull eller för att de helt enkelt vill bli mer vältränade – så kommer kroppen att frisätta samma stresshormoner, men även lyckohormonet dopamin, när du tränar. Dessa hormoner gör dig pigg och alert och du kommer att få svårare att somna på kvällen. Dessutom höjs ju kroppstemperaturen när du är fysiskt aktiv. Och precis som vi har nämnt ovan, så går kroppstemperaturen ned på kvällen kort före läggdags och om du då motionerar och får en höjd temperatur blir det svårare att somna. Tre, fyra timmar innan du lägger dig är det därför klokast att avsluta ditt motionspass.

Det är allmänt känt att många idrottare har svårt att sova. Många har sena matcher och tävlingar, där de inte bara exponeras för stark belysning och får hejarop från supporters, vilket ger dem dopaminpåslag. De får även adrenalinpåslag och en förhöjd kroppstemperatur av att röra sig så mycket som de gör.

Dygnsrytmen påverkas alltså starkt av dagsljuset, temperaturen och vilken tidpunkt du väljer att träna. Men även när på dygnet du äter spelar roll. Tänk att du ska äta som en kung på morgonen, som en prins till lunch och en fattigman på kvällen. Om du äter för stora och tunga måltider sent på dygnet får tarmarna jobba under natten när de egentligen behöver vila och återhämta sig inför nästa dag. Dina matklockor blir förvirrade – de ringer inte, men ändå lassar du i dig mat. Man har kunnat se i studier att de som äter enligt principen periodisk fasta, det vill säga har ett ätfönster mellan 07 på morgonen och 17–19 på kvällen, har en bättre sömn än dem som äter när de känner för det. 

Om du ser till att ta hand om din dygnsrytm under dygnets alla vakna timmar, ger dig ut i morgonljuset, tränar under den ljusa delen av dygnet, och äter mindre portioner kvällstid och då även stänger av mobilen och datorn, då kommer du att sova bättre på nätterna.

Sömnen handlar således inte bara om de timmar du ligger i sängen – sömn är en produkt av dygnets tjugofyra timmar!

Du löptränar även i sömnen!
Sömnen har en närmast magisk förmåga att stärka dina minnen. Men det är inte bara tyskglosor och det du lärt dig under dagens historielektion som kommer att befästas under sömnen. Även motoriska färdigheter – som hur du springer – förbättras medan du sover. 

Hann du inte med löppasset under dagen? Tog du dig i kragen framåt 21-tiden och gav dig ut på en löptur, trots att du egentligen var så trött att du ville gå och lägga dig? Du tror säkert att du gjorde dig och din löpförmåga en tjänst. Men i själva verket hade det varit bättre om du hade lyssnat på kroppen och dina inre klockor som flaggade om att du skulle gå och lägga dig. Dels för att ställa in din dygnsrytm rätt och undvika ett för sent sänggående, precis som vi har skrivit ovan. Dels för att du behöver din sömn för att hinna befästa det du har lärt dig under dagen. Du stärker faktaminnen under sömnen, som tyskglosorna som du har repeterat under dagen, vilket kan göra att du lyckas bättre på provet dagen efter, och rumsminnen, som var i huset du hängt dina bilnycklar.

Men ur ett löparperspektiv, är det nog ändå mest intressant att sömnen även stärker dina procedurminnen. Det är minnen som handlar om motorik, det vill säga praktiska färdigheter som att sy, knyta knopar, köra bil, cykla –  eller springa. Den här typen av minnen, som bildas i motorcortex i hjärnan, befästs under lättsömnen. (Det vill säga innan du går in i djupsömnen.)

Lättsömnen karaktäriseras bland annat av sömnspolar, det vill säga korta utbrott av väldigt snabba rytmiska hjärnvågor som reser från thalamus till hjärnbarken. All sensorisk information, förutom dofter, måste gå via thalamus till hjärnbarken där informationen tas om hand och bedöms. Sömnspolarna är som en tydlig, intensiv röst som uppfattas väl av hjärnbarken. Det i sig ger bättre förutsättningar för att befästa minnen, framför allt procedurminnen eftersom sömnspolarna uppträder i regioner av hjärnbarken som är viktiga för motoriska kunskaper, som att springa. När sömnspolarna verkar på de nervceller som har bidragit till att skapa ett procedurminne underlättas inflöde av kalcium i de här nervcellerna. Det inflödet förstärker nervcellernas förbindelse och därmed din motoriska förmåga. 

Förutom att hjälpa till att befästa procedurminnen har sömnspolarna en annan viktig funktion: de ser till att du fortsätter att sova och slipper ständiga uppvaknanden. Bland annat för att du ska hinna få dina kunskaper befästa. För vid varje uppvaknande måste du ju börja om med din sömn och det stör minnesbefästningen.

Men det är inte bara själva löpförmågan som kan förbättras under sömnen. Du som tränar och tävlar i löpning behöver också vara utvilad för att bli piggare i kroppen och kunna koordinera dina kroppsdelar optimalt, hålla uppmärksamheten på topp och bli bättre på beslutsfattande. När din främre hjärnbark har fått vila som den ska blir det lättare att reagera i tid, prioritera viktig information och fatta rätt beslut vid rätt tidpunkt. Dessutom blir du mindre impulsiv. Du får helt enkelt bättre tajming, det som lite finare kallas för exekutiv funktion. Om du till exempel springer maraton efter en god natts sömn blir du då mer benägen att lägga in rätt växel vid rätt tidpunkt, du vet när det är läge att ta det lugnt och när det är läge att spurta, och du kommer att ha lättare att undvika väggen. 

”När du är utsövd kommer du under ett maraton att bli mer benägen att lägga in rätt växel vid rätt tidpunkt och du kommer att ha lättare att undvika väggen.”

Det är inte bara det du läste i historieboken som befästs när du sover. Även dina motoriska förmågor förstärks, som löp- och dansförmåga.

Många som ska tävla är nervösa natten före och har svårt att sova, vilket alltså inte är optimalt för prestationen. Men om du försöker sova gott veckan före så har du en reserv att ta av när det väl gäller.

Andra exempel på när det är viktigt att ha en god exekutiv förmåga är när man spelar fotboll och då blir bättre på att läsa av spelet och slipper tunnelseende, passar rätt person och befinner sig på rätt ställe på planen för att föra spelet framåt. Inte minst är det viktigt att kunna reagera och prioritera rätt och ta smarta beslut i trafiken för att undvika olyckor. 

HÅLLER SÖMNAPPEN DIG VAKEN?
Visst är tanken god med smarta arm­band och sömnappar, som upplyser oss om hur vi har sovit på nätterna. Men vissa av oss blir så uppjagade av att få reda på hur lite vi har sovit att vi får ångest och blir så stressade att vi sover ännu sämre. Det visar en observationsstudie som publicerades i Journal of Clinical Sleep Medicine.

Bland annat beskrivs ett fall med en 39­-årig man som upptäckte att han och hans flickvän grälade mindre när han hade sovit åtta timmar enligt aktivitetsarmbandet han fått av henne. Detta gjorde honom så besatt av tanken på en god nattsömn att han i stället låg vaken och oroade sig för att inte kunna sova. Alltför många människor blir så fixerade vid antalet timmar sömn som deras apparater redovisar, att det orsakar extra stress och i vissa fall leder till sömnproblem.

SÅ STARKT ÄR LJUSET 
• En solig dag är ljuset 100 000 lux (den enhet som ljus mäts i) 
• I skugga en solig dag med blå himmel mitt på dagen exponeras du för 20 000 lux                                                                                                                             • En ordentligt molnig dag generar 1 000–2 000 lux 
• Inomhusbelysning ger ungefär 300 lux 
• Ljusterapilampor kan ge upp till 10 000 lux

Dröm dig snabbare!
En liten del av alla människor kan själva bestämma vad de ska drömma om, de kan påverka innehållet och handlingen i sina drömmar. Den här typen av drömmar kallas för »lucid dreams« , klardrömmar på svenska. De som är »klardrömmare« behåller en viss aktivitet i hjärnan, en vakenhet, under drömsömnen, därav förmågan att kunna styra hand­lingen.

Det här är ett hett område inom drömforskning­en, då detta skulle kunna innebära att du kan styra dina drömmar så att du kan fortsätta att lära dig saker under drömsömnen. Även om faktaminnesbefästningen mest är kopplad till djupsömnen och procedurminnesbefästningen till lättsömnen, så sker det även en viss befästning av båda kategorierna minnen under drömsömnen. Om du till exempel vill förbättra din löpteknik, så kan du som klardrömmare öva på detta dagtid och sedan besluta dig för att drömma om det även på natten – och då befästa det procedurminnet ytterligare. 

Framför allt brukar klardrömmare tycka att det är praktiskt att kunna styra bort mardrömmar. Ja, vem skulle inte vilja kunna se till att mördaren vänder på klacken och ger sig av med sin kniv? 

Kan vem som helst klardrömma? Det finns inte mycket forskning på just detta, men på nätet vimlar det av tips och råd för hur du ska kunna bemästra den här konsten. Särskilt vetenskapliga är de dock inte. 

Färre förkylningar!
Vinterhalvåret brukar många gånger vara en kamp för att hålla oss friska och kunna ägna oss ostört åt det vi älskar mest – löpning. Det är inte lätt att hålla förkylningarna borta. Då ska du veta att om du sover ordentligt på nätterna får du bättre immunförsvar och slipper dra på dig onödiga förkylningar, det visar åtskilliga studier. Alltså ytterligare en anledning att satsa på din sömn.

Sömn – ett mirakelpiller för hälsan
Sömn gör dig inte bara till en bättre löpare. Det har en helt fantastisk inverkan på din hälsa:
• Du förbättrar din minnesförmåga och blir smartare
• Du blir mer kreativ
• Du kan hantera dina känslor bättre och förebygger depression
• Du minskar risken att drabbas av demens
• Du har lättare att hålla vikten
• Du får bättre immunförsvar 
• Du minskar risken att drabbas av en rad cancersorter
• Du undviker diabetes
• Du får ett friskare hjärta och minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar

Sömnforskaren Christian Benedict och RW:s redaktionschef Minna Tunberger har skrivit Sömn, sömn, sömn! som ges ut av Bonnier Fakta. Den här texten är ett sammandrag från boken.


Våga testa något nytt – Barre Move!

Våga testa något nytt – Barre Move!


Maria Olofsson är ett inspirerande energiknippe, som varit en del av gruppträningsbranschen i många år. Hon har rest med Springtime som uppskattad ledare på flera träningsresor genom åren. När det nu inte finns möjlighet att träffas ”IRL” på en resa eller ett event så har vi fått möjlighet att dela ett smakprov av hennes koncept, Barre Move. Konceptet är utvecklat tillsammans med Åsa Fornander och inspirationen är hämtad från balett, yoga och funktionell träning. Ge dig själv en stunds fokus på ”Power & Grace”.

Förutom Barre Move så är Maria också en av skaparna till träningen ”Inner Strength” där värdegrunden är att bygga upp sig inifrån och ut. Längst ner i detta inlägg finns tre filmer som du kan kombinera till ett längre pass alternativt köra vart och ett för sig. Ni är också välkomna in på hennes kanal där ni kan ange koden Hemmaträning2020 för att få tillgång till ytterligare några gratisfilmer. Nedan följer en hälsning till er från Maria:

Hej alla fina Springtime-resenärer!
Ett av mina teman för året är MER LUFT. Mer luft genom att jag ska vara ute mer, mer luft genom yogan och fokuserade andetag och mer luft i kalendern. En träningsresa ger mig verkligen allt det, men jag försöker skapa det mer hemma nu i stället. Och i det härliga vårvädret och under rådande omständigheter tror jag att vi definitivt behöver de två förstnämnda, ofrivilligt kanske många får det sistnämnda också. 

Men då hoppas jag att vi hinner med lite hemmaträning och att vi kan träffas digitalt i stället! 

Jag hoppas att du dels hittar träning du trivs med och känner att du behöver just nu, men även kanske, som man ofta gör på en träningsresa, vågar prova något nytt? Barre Move var helt nytt för mig för sex år sedan och har blivit en träningsform som både jag och min kropp älskar.

Barre Move

Jag hoppas också att vi ses på Instagram; @miamoves och @innerstrength.se

Tveka inte att maila mig på inspiration@mariaolofsson.se
Varma kramar

Inner Strength Hemmaträning Yoga
Inner Strength Hemmaträning Ben
Inner Strength Hemmaträning Core